Ambitionen var att komma iväg 7.00, vi kom iväg 7.15, så vi lyckades ganska bra. På GPS:en slog vi in Göstling som verkade vara närmaste orten. Olivia somnade när vi snirklat oss ut första biten från Wien så min kart- och GPS navigatör kunde inte hindra mig från att köra vi 2 mil för långt och vi fick vända när navigatören tog tag i sitt arbete igen.

Väl framme så bestämde jag mig för att inte åka, det blåste halv orkan och solen var på väg in i molnen. Istället drog jag upp dragkedjan och begav mig iväg på en promenix, men det blåste så mycket så jag ville dra upp dragkedjan även den sista biten, från halsen upp till näsan. Jag inser då att den har fastnat i tyget. Jösses, hur jag än gör så går det inte att rubba dragkedjan. Det går inte att dra upp dragkedjan nerifrån heller, den har fastnat där med. HELVETE!!!

 Tänker att jag får dra av mig jackan som en tröja, men det är en tajt jacka och ska jag göra det så behöver jag hjälp. Nu känner jag mig lite stressad av situationen.  När frustrationen och ilskan är som värst och våldet, som jag använder för att få upp dragkedjan, är på topp, så lossnar den nedre dragkedjan och jag kan dra upp den till halsen. Nu kan jag utan hjälp från okänd person få av mig jackan som en tröja, men jag blir lite skinnflådd av dragkedjan eftersom hålet för huvudet är alldeles för litet.