Jaha, här sitter jag och har värk-som-liknar-mensvärk pga satte i en spiral imorse. Det var en mycket strapatsrik morgon. Gjorde misstaget att googla “sätta i spiral” och spydde sedan? Vågade inte äta frulle sen utan cyklade dirr till kvinnomottagningen på Fjärde lång. Var där tio minuter innan utsatt tid, och kom på preciiiiis när jag cyklat ner för Stigbergs-backen att fan helvetes jävla jävla skit jag hade glömt själva spiralen hemma. Så det var bara till att vända, cykla upp för hela Stigbergsbacken, hela Bangatan mot Majorna, upp för backen vid Majvallen, ner till Mariaplan, och sedan den sista långa backen upp mot Sandarna. Herrejäklar vad jag cyklade. Var hemma igen 10.30, vilket var tiden jag hade fått. Stressad som sjutton sprang jag upp till lägenheten och hämtade apoteket-påsen med spiralen i. Slängde mig på cykeln igen och cyklade i ilfart tillbaka ner till Masthuggstorget och sladdade in på mottagningen en kvart försenad (men hade då alltså hunnit fram och tillbaka till mig på tjugo min, ändå jäkligt bra jobbat!).

Men nej, då var det för sent. Skiiiiiiiiiiiiit, tänkte jag, jag som stressat fram och tillbaka och stod där helt supersvettig, stressad och dessutom skit-nervös efter spiral-googlingarna som vittnat om hur obehagligt det var att sätta i en spiral. Sån tur var kunde en annan barnmorska sätta in den efter lite om och men, så jag fick tid ändå. De sa åt mig att slappna aaaaaaav, du hann, nu ska vi sätta i den, det är luuuuugnt, ta några djupa andetag. Fick sätta mig i gyn-stolen och det är ju alltid en väldigt knäpp upplevelse att sitta naken på underkroppen med underlivet i vädret och två personer som stirrar in i det. Båda (den ena var en lärling eller-vad-det-nu-heter) var dock superbra (eller ja, som det skall vara antar jag, något annat vore ju inte okej), lugna, snälla och proffsiga så det var lugnt. Lärlingen började med att känna på min livmoder och det var lugnt (om än speciellt, men det är det ju som sagt alltid när en sitter sådär utsatt i en gyn-stol). Sen satte de dit något metall-instrument för att vidga öppningen för att kunna se (?). Också väldigt lugnt. Sen kom det onda tho, vilket var att mäta livmoderhalstappen. Då stack de in något sorts rör och det kändes som kraftig, molande, strålande mensvärk långt ner i magen. Ajajajajaj. Men det varade ett par sekunder ba, sen satte de i spiralen och det kändes ungefär likadant fast inte lika farligt. Och sen var det över! Jag hade oroat mig ganska mycket i onödan, det var faktiskt inte så farligt. Det kan ju vara olika för alla, men för mig var det inte så farligt ändå. Så ja, nu har jag en hormonspiral för tre (eller om jag tar ut den innan) år framöver. Gött osv.

Och nu sitter jag på ett nyöppnat café, Down the rabbit hole, och har just ätit en asgod vegansk muffins. Har molande mensvärks-liknande värk, men det är inte så farligt. Var på introduktionen på kursen jag skall läsa i höst förut (den introduktion-nånting-feminism-queer-kultur-konst-nånting), och blev superpeppad. Själva examens-inlämningen kommer bestå av en “visuell” inlämning, dvs ingen text utan fritt fram att skapa något med hjälp av foto, video, powerpoint, ett konstverk, eller vad en nu vill hitta på (?). Mycket spännande. Fattar inte exakt vad vi skall göra på kursen än, men ah, är pepp i alla fall. Är ju som sagt mest för att få behålla lägenheten som jag läser den. Skönt att köra igång vardagen i alla fall!

//ALiCE med ICE