Resor

April inleddes med en resa (Öland) och slutade med en resa (Stockholm). Månaden har bjudit på sol och kompisgäng, lite lugnare på jobbet, mycket bra film, och annat smått och gott.

Socialt

April gjorde efter Öland stark entré med påskfirande i Spekeröd! Med Olivia, Erik, Lisa, Milla, Matilda, Ester och Are. Otroligt väder hade vi, och otrolig mat åt vi. Har varit vid Hornborgarsjön med Are och Ares pappa, har hängt på Amundön med Alex (uunnnddeeerrrbaaarrt) och njutit av solen t.ex. ovanför Bergsjön med utsikt över Kviberg och en vacker solnedgång.

Scenkonst

Are bjöd mig på Göteborgsoperan! Vi såg Touched, som var helt fantastisk. Jag blev så berörd och hade så många olika känslor. Den första delen av första akten, som hette Dust and disquiet, var otroligt vacker med kropparna som dansade i symbios, ljudlöst och explosivt och ömt samtidigt. Här började jag faktiskt gråta för jag blev så berörd av skönheten, av rörelserna tillsammans med musiken, men också för att jag tänkte på att något så här berörande och vackert också på många håll i världen skulle tolkas som obscent och provocerande, och det gjorde mig ledsen. Någonstans i mitten av första akten tog en glädjefylld trumrytm vid, och den gjorde mig glad, för beatet liksom kändes glädjefylld och dansarna var så energiska, men sedan, utan att man märkte det, blev det våldsamt på något sätt, glädjen förvandlades till något destruktivt i takt med att musiken blev hårdare och rörelserna likaså. Även i andra akten, To kingdom come, kastades man mellan olika känslor, i samband med att gestaltningen förändrades. Ett älskande par, där den ena alltid bär den andra, som bönar och ber. Ett hysteriskt leende, ett technoparty. Som sagt, en fantastisk föreställning! Gå och se!

Böcker

Jag har läst Morgonstjärnan av Karl-Ove Knausgård (2020) och Människans frigörelse: Karl Marx ungdomsskrifter i urval och översättning av Sven-Eric Liedman (1995), jag skrev om båda här. Jag har också lyssnat på När man skjuter arbetare av Kerstin Thorvall (1993) som jag skrev om här. Speciellt den sista var väldigt bra! Stor litteratur som jag verkligen rekommenderar.

Filmer

The girl with all the gifts (2016)

Denna udda zombie-apokalyps-film var helt fantastisk. Den utspelar sig i en dystopisk parallell samtid där en svamp har spridit sig och gjort en majoritet av mänskligheten till människoätande zombies (en plot som är märkligt lik den nya HBO-serien The last of us som bygger på ett TV-spel, medan denna film bygger på en bok, och jag och Are kollade upp vilken som kom först men de kom mer eller mindre samtidigt). Instängda på en militärbas befinner sig ett gäng människor som ännu inte är smittade av zombie-svampen, och så en grupp barn – eller testobjekt för vaccin – som är någon slags korsning mellan människa och zombie. De beter sig och är som människobarn, speciellt the girl with all the gifts, men vid doften av människa, som ibland tar sig förbi block-gelen, blir de hysteriska köttätande zombies. Därför måste de hållar fastkedjade tjugofyra timmar om dygnet, men samtidigt får de också gå i skolan, dock under sträng övervakning. I skolan finns den snälla läraren som vägrar se zombiebarnen som människoätande zombies, utan ser dem just som barn. Speciellt the girl with all the gifts. Jag vill inte säga så mycket mer än så här, men rekommenderar starkt denna fantastiska lilla film! 4,5 av 5

Huesera (2022)

Huesera, eller The bone woman som den engelska titeln var, är en peruviansk skräckfilm som fanns på Drakenfilm i två veckor som efter att ha läst beskrivningen jag verkligen ville se. Den handlar om Valéria som lever ett tryggt medelklassliv med sambo och som längtar efter att bli gravid. När stickan väl visar plus blir hon först överlycklig, men snart visar sig något vara fel. Valéria ser saker som inte finns, och i takt med att det som växer i hennes mage blir större blir känslan av att något är fel också starkare. En mycket obehaglig film (som faktiskt till och med skrämde Are!!) med många spännande teman (t.ex. hbtq, moderskap och galenskap) som var mycket svårt att förutsäga. Rekommenderar, 4,5 av 5!

Titanic (1997)

Well, ‘nough said, en bra jävla rulle. Blev dock ej lika berörd som sist, hade antagligen PMS då? Are var måttligt road hahaha men det var faktiskt han som föreslog en “film man vet är bra”. 3,5 av 5.

Persona (1966)

En speciell, trippig och vacker film av Ingmar Bergma med Liv Ullman och Bibi Andersson i huvudrollen. Skrev om här. 4 av 5.

Undine (2020)

Märklig tysk film med Franz Rogowski (en av mina favoritskådespelare) i huvudrollen, men som sagt, mycket märklig. Den skall handla om en vattennymf som bara kan överleva på true love, men om man inte läser beskrivningen är det inte helt tydligt alltså. Ger den kanske 2 av 5.

The Ritual (2020)

En märklig skräckfilm som är supposed to utspela sig i Sverige, men där ingenting stämmer vilket jag stör mig på – t.ex. skall det vara de svenska fjällen på sommaren, ändå blir det mörkt (det blir aldrig mörkt i fjällen på sommaren) och ändå är det en massa granskog (finns inte så mycket skog i fjällen). Så det gjorde att jag störde mig jättemycket hela tiden. Dessutom enligt mig en ganska tråkig story, som jag tyckte liknade Midsummer-filmen. Rekommenderar ej. 0,5 av 5.

Anything for Jackson (2020)

Också en skräckis som började mycket obehagligt men sen blev mer okej att se. Om ett satanistiskt par som försöker bring back their lost grandson to life med alla medel möjliga (d.v.s., satanistiska ritualer). Det går dock ej helt som de tänkt sig och ja, ni hör ju att det blir obehagligt. Helt OK film som började relativt starkt men sen gick det utförm 2 av 5.

Utflykt/natur

Hornborgasjön!! Vi hade en sån härlig dag där, jag Are och hans pappa Birger. Det var också mycket äventyrligt, för jag och Are gick en promenad längs en led där delar av den var avstängd p.g.a. översvämningar. “Äsch”, tänkte vi, “det kan ju inte vara så farligt”. Och det var det inte först. Men sen fick Are bära mig några bitar, p.g.a. jag hade sneakers och han hade ordentliga vandringskängor. Men sen blev det literally en sjö så då var det bara att snöra av sig skorna. Mycket äventyrligt och vårigt. Nynnade på “Blåsippan ute i backarna står, niger och säger att nu är det vår, barnen dom plockar små sipporna glatt, rusar sen hem under rop och skratt. Mor nu är våren kommen, mor, nu får vi gå utan strumpor och skor….” hela vägen

Jag och Alex var också iväg till Amundön en helg och det var också en otrolig dag. Jag tog ett dopp i havet och så var det så mysigt att få lite egentid.

Månadens mat

Påskmaten var riktigt 👌🏼, och så pizzan på La Piccola Nonna i Stockholm mmmmm drömmer fortfarande om den. Måste gå tillbaka nästa gång jag är där. Och så har Are lagat god mat till mig, tex krämig pasta med tofu :))

Och det var allt för denna månad! Hejdå april hejhej maj, du är ju redan här!

Kommentera här