Just nu ligger jag i sängen här på vårt Airbnb-rum i Hasle på Bornholm och är _dödstrött_. Klockan är tjugo över nio! Haha. Jag tror det är en kombination av mycket vind, mycket sol, och över 15 km hike i kuperad terräng som gjort det. Vi började dagen med frukost som vanligt, och hade lite överläggning om vad vi skulle hitta på, och bestämde oss sedan för vandring, närmare bestämt Blåskinsdalen som följer Bornholms västkust från några km norr om Hasle till Hammershus, som är nästan på öns norra spets (där vi var i förrgår) och sen tillbaka. Vi följde inte riktigt leden för vi parkerade långt innan starten (lite av ett misstag) och det var inte alltid helt tydligt markerat men det blev oavsett en mycket vacker (och ganska jobbig) hike!
Norrut gick vi längs kustlinjen hela tiden, med dess mäktiga utsikt över öppet hav och så småningom, när man kom lite mer norrut, Sveriges sydspets. Branta klippor och steniga stränder. De branta klipporna påminner som sagt mycket om Kullahalvön!
Vi åt vår medhavda lunch här nedanför Hammershus, Europas äldsta slottsruin som är från 1100-talet. Vi satt och filosoferade över hur man levde då – fanns det t.ex. nån trettioårig kvinna instängd i nåt torn däruppe på kullen, med nio barn och ett broderi vid handen? Satt människor här där vi sitter nu för 900 år sedan och stirrade ut över vattnet, mot det som fanns på andra sidan Östersjön? Fasade man över potentiella inkräktare som skulle komma över havet?
På väg tillbaka var vi ganska möra men vi kämpade på. Hittade t.ex. “finnens topp” 🙂 När vi äntligen var tillbaka tog vi ett snabbt dopp och sen åkte vi hem och mer eller mindre kraschade i säng. Vi tog paus i vilandet för dusch och middagslagning men nu är det nog fan snart dags att sova alltså. Godnatt Bornholm och tackkkk för denna gång, imorgon kommer vi (förhoppningsvis hejja hejja lilla bilen) tillbaka till Sverige!
