Wow sicken pärs jag hade innan jag satte mig på tåget för en snabbvisit i Lund igen! Hyperstress i mikro-format för det var så kort, but still!! Ok så bakgrund: Paulina blev sjuk i fredags men pga helg kunde hon ej ta coronatest förrän i måndags och därför ställde jg in mig på att inte kunna åka dit idag ifall vi ej skulle hinna få resultat eller det var positivt :'( men hon fick tillbaka negativt provsvar imorse yay!! Så helt plötsligt kunde jag ställa in mig på att åka!! Allt var färdigpackat och jag var ~on fleak~ (en vill ju va sitt bästa när en ska träffa sin lover) och typ en halvtimme innan jag tänkt lämna lgh går jag ner för att boka en tvättid till när jag kommer hem på lördag. Låser lägenhetsdörren ifall att och vad tror du händer? Nyckeln fastnar i källardörren! Jag bah NOOOO. Men ok, den gick ju loss sist. Men med stigande stress när jag inser att jag ej får loss den börjar jag inse att FUCK kanske inte kommer komma väg till Lund ändå (alla mina grejer är ju inlåsta i lgh och tänk on jag måste ringa låssmed – FUCK har ju inte ens telefonen med mig – och tåget går om mindre än en timme och vilket jävla antiklimax what to doooo ?).
Ok bestämmer mig för att knacka på första bästa granne för att låna telefon och ringa fastighetsägaren Ivar Kjellberg – som ej svarar. Efter lite misslyckade samtal och minuter som går säger grannen att de har ju kontor runt hörnet! Okej, småspringer dit – visar sig att de flyttat till Vågmästaregatan 2. Fattar ju att det är i närheten men är under tidspress och har ingen telefonkarta att guida mig. Stoppar inte mindre än fyra personer för att be dem Google Maps:a åt mig – den första skickade mig fel, den andra hade tydligen ingen telefon med sig, den tredje trodde nog jag skulle råna henne för hon sa högst oövertygande att hon inte hade telefon med sig (går folk ens ut utan telefon nuförtiden!?) och först den fjärde skickade mig till rätt gata.
Hittar fastighetskontoret – som är låst (pga lunchtid) men ser tre killar ~30 i arbetskläder där inne. Skattar min lyckliga stjärna att jag klätt upp mig för Paulina – har t.o.m. eyeliner – och tillsammans med det faktum att jag bara har en tunn tight tröja på mig hahaha pga allt annat är ju inlåst i lgh – så kopplar på min Kvinnliga Charm™ och knackar desperately och de öppnar och jag hasplar ur mig att jag befinner mig i KRIS för mitt tåg går om typ 45 min och min nyckel har fastnat i källardörren och min lgh e låst!! Och att det “kanske har att göra med mina svaga nypor men nyckeln går verkligen inte att få ut och jag behöver veeeeeerkligem hjälp ASAP”. Dom ba: “inga problem vi löser nog det”.
Så fastighetsskötare Anton (japp kommer till varför jag nu vet vad fastighetsskötaren heter) följer med mig (jag tänker inom mig kaaaaan vi inte gå snabbareee) och hans nyckel låser upp lägenheten – phieeeew. Tåget går om 40 min – kommer hinna i god tid. Han får även ut nyckeln från källardörren på en sekund (asså wtf? Jag testade allt knixande jag med ju) och säger att det är just min nyckel det är fel på och att jag ska göra en felanmälan på nyckeln och hälsa att Anton har sagt att den ska göras om. Tackar så mycket för den snabba hjälpen, hinner boka min tvättid SAMT vara i god tid både till 17-bussen och tåget, där jag nu sitter sedan nån timme tillbaka på väg till Lund. Sicken pärs som sagt, men allt löste ju sig haha.
Ser förresten typ precis ut som jag gjorde för ett och ett halvt år sen. Kolla denna selfie från februari 2018:
One response to “På väg till Lund igen”
Fy vad stressigt, tänket på gången du skulle skriva körkortsprovet.