Så vår lilla utflykt blev lite kortare än vad vi tänkt. Faktum är att vi åker tillbaka till ranchen i La Paloma redan nu samma dag. Tanken var att vi skulle hänga i hippie-byn Cabo Polonio ett par dagar och det började ganska bra. Som en äkta hippie-kliché fick vi skjuts av några argentinska musiker-vänner till Alvaro och Bea som åker omkring i en graffiti-smyckad husbuss och spelar musik. Vi delade baksätet med en annan hitch-hiker från Argentina och parets hund. Och skumpade gatan fram till ljudet av reggae. Så de släppte oss vid bussterminalen till Cabo Polonio (en resa på ca en timme från La Paloma) varifrån alla köpte inträde till nationalparken (ca 70 spänn) i vilket det ingick fyrhjulsdriven lastbilsbussfärd genom skogen och över sanddynerna till själva byn då inga riktiga vägar finns.

Och visst var det en hippie-by! I alla fall i bemärkelsen att husen var små färgglada skjul målade med blommor och blad och regnbågsränder, att växter slingrade sig in mellan restaurangborden, att folk var klädda i långa kjolar, fransar, fjäderörhängen och andra hippie-attiraljer à Coachella (eller Woodstock om en så vill) och att restaurangen vi åt på odlade marijuana-plantor i den tillhörande kryddträdgården. Men det var definitivt inte en hippie-stad ur ekonomisk bemärkelse, fan hippies ska väl erbjuda en en plats att slagga på for free typ? Nej, här kostade en bädd i ett icke-luftkonditionerat åttabädds-hostelrum 1700 pesos per person och natt (ca 570 kr) vilket är helt jäkla orimligt orimligt. Det får en ju typ en hotellnatt på Scandic för i Sverige (tror jag? Har aldrig betalat en hotellvistelse på Scandic själv…). Vi frågade vidare efter sängplats men det var antingen fullt eller helt åt helskotta dyrt. En snubbe skulle ha 2000 pesos (ca 700 kr) för att vi skulle få sova 1 (!!) natt i hans kvava varma tvåmansTÄLT (!!!!). Vi ba: näe. Ett alternativ hade ju såklart varit att festa oss redlösa (det är säkert ypperligt nattliv i Cabo Polonio) och sedan däcka på stranden till tidigt nästa morgon då vi antagligen skulle vakna av solen och lida av vätskebrist, men vi valde att käka lunch, dela på en öl (här säljer de öl i enlitersflaskor, mycket gemytligt) och sedan ta en kort promenad genom marknaden. Vi hann även med att spana in den enorma sjölejon-kolonin som Cabo Polonio-udden (förutom hippies och uppenbarligen snorrika turister) hyser. Det var faktiskt riktigt coolt! Och roligt att se äkta real life    livs levande sjölejon då vi tidigare bara sett döda uppspolade på stranden (från kusten här är det ingenting förutom hav fram till Sydpolen så både det ena och andra kan tydligen spolas upp).

Så ja, hör sitter vi på bussen hem tillbaka till La Paloma och ska käka tacos och dricka caipiriña hos Álvaro och Bea på marknaden. Blir fint det med. 🙂

//ALiCE med ICE

Woow det verkar som våra väskor till slut är på väg åt rätt håll! ….skrev jag igår. Och det var dom ju. En åtminstone. Fyra nätter senare och många telefonsamtal från världens bästa mammor (#momsunitedagainstiberia), hundra olika besked (en väska är funnen, den andra borta, båda är i Berlin, båda är i Madrid, en är i Miami, båda är i Miami…) så ankom de till Montevideos flygplats igår och skulle sen dyka upp i La Paloma på eftermiddagen, problemet var bara att det var bara en väska som dök upp (Sebbes). Sicka nötter. Bussbolaget har strulat till det och släppte tydligen av väskan 13 mil för tidigt. Eller nåt. Förhoppningsvis (cross all fingers) ska den komma till La Paloma på måndag. Så segt. Men Sebbe har iallafall fått sin väska, och det är ju skitbra. Det som är dåligt med det är att det inte är min väska, haha.

Ahja, gott nytt år på er gott folk! Hoppas ni hade en bra nyår. Vi hade en ytterst opretentiös en där vi lagade en god pastamiddag på gasspisen, drack rödvin, kollade på stjärnorna, och gick ner till stranden varifrån en kunde se La Paloma och alla dess fyrverkerier på avstånd. Fint var det! 

Just nu sitter jag på Ancap som är ett ställe inne i La Paloma där dom har både wi-fi (väldigt dåligt dock) och eluttag ute. Vilket ju är nice. Sebbes pappa skulle in till stan och handla lite och fixa med sitt matstånd inför imorgon då marknaden öppnar för sommarsäsongen, så jag följde med för att kunna wi-fi:a lite :))) Och har haft en hel (nåja, med tankepauser) konversation med en jag sitter bredvid, och lyckats förmedla att jag är från Sverige, reser inte ensam utan med min pojkvän men han är hemma med en resaca idag, att vi ska resa vidare mot Iguazufallen sen, att Sverige är med i EU men har inte euro samt att parasollet är sönder. Och fått reda på att han är från Argentina, reser själv, firade nyår på Punta del Este med andra argentinare, att maten var asdyr där samt att han började resa 10 dec. Tänka sig, det går framåt med spanskan!!!! :))))

//ALiCE med ICE

Gott nytt år på er! 

Hola mis amigos! Nu är vi i Uruguy 🙂 Flygningen från Madrid gick smärtfritt. Vi hamnade på mittensätena på en mittenrad med två personer på varsin sida oss så det var ju lite oskönt men efter en mycket fattig helvegetarisk middag (vad servera veganer? Vi tar bort köttet bara!) sov vi igenom flygningen och när vi vaknade var det bara fyra timmar kvar. Kollade på Australia som är tre timmar så vips var vi framme sen! 

Sen hade vi lite mindre flyt eftersom våra väskor aldrig kom på babagebandet… Bortslarvade någonstans på vägen. Så det suger ju. Men nästa plan från Madrid hit till Montevideo kommer iövermorgon så vi får leva på vårt handbagage (tur vi packade ner kläder) till den 29e (förhoppningsvis) men det ska vi nog klara. 

Nu sitter vi på flygplatsen och väntar på en buss som ska ta oss till La Paloma där Sebbes pappa Alvaro bor. Det verkar nämligen som att vi kan få väskorna till La Paloma så slipper vi stanna här och vänta i två dagar. Vi har just käkat en ovegansk frulle bestående av toast med smält ost och en kaffe på det. Jag beställde: “Es posible tener el tostado solo con queso?” (fanns bara med skinka och shit, men det var möjligt att få med bara ost). “Bueno, dos tostados con queso y un café.” “Aquí o a llevar?” “A llevar por favor”. Kände mig mycket stolt 🙂

Här sitter vi nyätna. Ska skriva till If och fråga om jag kan få försäkringscash för två dagar försenat bagage. Ni kommer nog inte höra härifrån på ett tag eftersom jag ej kommer ha internet. Hasta luego

//ALiCE med ICE

…och nu är vi tillbaka på flygplatsen och ska strax boarda vårt 12 h flyg till Montevideo. Fick ingen bild på Carlos men det var i alla fall skitfint att hänga med honom igen såhär två år senare. Hasta luegoj

//ALiCE med ICE