Förr hade jag superfina palettblad. Stora och ståtliga. Och som de vuxit snabbt – vid denna tid förra året var de bara små sticklingar. Såhär fina var de för några månader sedan:
Nu är allt som återstår detta:
De växte sig så stora att grenar bröts av av tyngden, sedan fick de trips (vintern </3) och tappade massa blad osv så jag klippte ner dem till typ ingenting och sparade bara några sticklingar. De hade dock fortfarande några gäster (trips trivs superbra i torr vinterluft) så till slut slängde jag ut nästan alltihop förutom dessa fyra arma stackare. Dem har tagit bort nästan alla blad på och låtit bada i vatten + såpa över natten för att dränka eventuella envisa djur. Hoppas de tar sig igen. Är dock ledsen över att mitt finaste palettblad, det längst till vänster i andra bilden, blev så dåligt att jag inte kunde ta några sticklingar eftersom de alla var invaderade. Så tråkigt :((( Har en liten förskrämd pinne kvar som jag hoppas ska ta sig men jag tror tyvärr ej det.
Ahja. Igår begick jag väl dödssynd i växtsammanhang och planterade om en massa. Egentligen ska en ju göra det i kanske mars, alltså lite senare då det ju fortfarande är midvinter och en stimulerar växterna att växa med ny jord och näring fastän det egentligen inte finns tillräckligt med ljus ännu. Men nästan alla hade det så trångt! Och vem är väl jag att neka dem mer plats när de vuxit ur sina krukor!?
Två nya palett-blad (sticklingar från skolan) som plåster på såren för förlusten. Och pelargonerna har fått nya större hem. (Ursäkta bild-kvallen btw, vinter”ljuset” som sagt).
Avocadon (som fortfarande tappar de nedersta bladen) (och som är sådd efter en dumpstrad avocado för ett år sedan) har fått nytt hem. Den nya diagnosen jag satt till blad-tappandet (eftersom det inte verkar vara varken kyla eller brist på fukt) är att den hade det för trångt. Avocados vill ha djupa krukor och rötterna hade det faktiskt supertrångt insåg jag när jag omplanterade. Hoppas att min diagnos denna gång är rätt och att den får behålla bladen som den bildar (för det gör den i rasande taxt, den har t.o.m. fått två nya grenar på grenen till vänster!). Behöver dock en bättre ytterkruka som ni ser. Har brist på stora ytterkrukor!
Min lilla regnskogs-skönhet som jag alltid glömmer vad den heter har också fått nytt hem.
Passionsfrukterna som alla fyra tidigare trängdes i en kruka (de är förresten också sådda från en dumpstrad passionsfrukt!) har nu fått varsin så de kan växa bättre. Jag hade fem frön i våras, och en fick en egen kruka och de andra fick dela på en. Den med egen har vuxit jättemycket bättre, så även om det inte var särskilt trångt så behövde de nog all näring i jorden för sig själva så nu slipper de fightas om den 🙂
Lilla elefantörat har också fått nytt hem. Något tilltufsad är den, det medger jag.
Gräset, a.k.a. ampelliljan har ynglat av sig som sjutton så ett av barnen fick ett eget hem.
Här är den ståtliga modern! Ampelliljors rötter är enorma och behöver massa plats så den fick nytt bo den med. Här saknas dock också innerkruka!
Gullrankan (sticklingar från Sebbes gamla moderplanta) hade det också trångt och fick ett nytt hem.
Wow kanske har min ett-två-sporadiska-inlägg-per-månad-blogg-period äntligen avslutats? Tredje inlägget på tre dagar nu ju!
Tänkte bara berätta att jag avnjuter min första kopp kaffe för dagen nu. Har börjat sluta (?) dricka kaffe på morgonen och istället inta min första kopp på eftermiddagen. Dricker ändå kaffe på eftermiddagen i vilket fall så blir liksom att jag minskar det totala antalet koppar nu. Känns mer hälsosamt på nåt vis? Att inte dricka för mycket kaffe?
Men det är ju så jäkla gött va! Denna eftermiddagskopp! I LOVE YOU
47 minuter efter första alarmet sitter jag äntligen vid bordet och kan börja plugga. Det är så tungt, så tungt att gå upp ibland såhär på vintern. Totalmörker ute och kallt i rummet. Och framför allt så otroligt skönt att sova. Hade en bra dröm också som jag tyvärr inte minns.
Men nu är jag uppe i alla fall. Hett te i koppen bredvid mig. Luke’s Power – A Radical View i plattan som skall läsas till dagens föreläsning. Vi läste den även i globala men jag hade så dålig pluggteknik då (direkt från gymnasiet ni vet) så jag kommer inte ihåg nästan någonting jag läst därifrån mer än namn och ämne.
Godmorgon!
One response to “morgonkladd”
Mami
När ställer du din väckarklocka?
Måste du gå upp tidigt?
Idag fick jag min första faktura för frisktandvård, dvs en slags försäkring där en betalar in en viss summa per månad och sen får (typ) obegränsad tandvård. Mina tänder är så bra så jag är i den billigaste gruppen på 25 kr månaden. 300 kr per år alltså, och sen fri tillgång till tandvård (om det inte är något estetiskt). Kände att nu när jag ska börja bekosta min tandvård själv då jag är inne på året jag fyller 25 nu (!) som är VG-regionens gräns för gratis tandvård, så kändes det värt att hoppa på det här tåget. 300 kr per år är ju inte mycket alls med tanke på hur sjukt mycket tandvård annars kan kosta! Sen är jag visserligen av åsikten att tandvård bör vara gratis för alla, men tycker fortfarande att det är amazing att jag får det så billigt! Sverige va! Också amazing att jag tecknade avtalet medan jag fortfarande var skriven i Gbgay men så kunde jag bara flytta med det vilket var win eftersom Skåne är mycket dyrare :))))
Idag började äntligen en ny kurs, Governance and Sustainability. Föreläsaren var fantastisk. Så glad också att slippa den förra kursens lärare vars pedagogik jag inte tyckte om.
Vi har vinter i Lund också! Har ni Det?
Har läst böcker nu igen! Och jag är ju en nostalgiker, eller snarare dokumenterare (?) av rang, så självklart skall dessa också skrivas in på bloggen 🙂
Vända hem – Yaa Gyasi (2016)
Den här boken fick jag och Mim rekommenderat för oss när vi var och tatuerade oss tillsammans i somras. Det visade sig att den vi tatuerade oss hos också hade en bokklubb där de läst denna och att de tyckt den var fantastisk. Så vi föreslog den för Book Club Gäris (vår bokklubb alltså, som dock är lite vilande atm) och alla var på. Vi diskuterade boken typ i oktober, men pga life hade jag inte läst ut den då men det har jag alltså gjort nu.
Och visst är det en fantastiskt bra bok! Kanske inte “den bästa boken jag läst” som vår tatuerare sa, men väl så bra och mycket läsvärd. Den är skriven av ghananska Yaa Gyasi (född 1989) och handlar om rasism och hur slaveriets arv och skammen över att vara svart sitter i generation efter generation, även långt efter att slaveriet blev förbjudet.
Specifikt handlar boken om två olika släktled som börjar på 1700-talet med två systrar i det vi idag kallar Ghana, Systrarna skiljs åt och växer upp utan vetskap om varandras existens. Den ena systern gifts bort till en brittisk kolonisatör och stannar i Afrika, medan den andra bor i en by som blir invaderad av en annan stam som tillfångatar henne och säljer henne som slav till britterna. Från Guldkusten skeppas hon över under fruktansvärda förhållanden till USA. Men innan läsaren får veta vad som händer henne där, får vi istället läsa om nästa generation. Systrarnas barn, den ena som växer upp i Ghana, den andra som slav på bomullsplantager i USA. Och så fortsätter boken så, varannat kapitel om det släktled som blev klar i Ghana, varannat kapitel om det släktled som stals. Långsamt utvecklar sig en historia som visar hur svärta aldrig kan tvättas bort och hur skam går i arv. Det är en sorglig bok eftersom rasismen mot svarta både i Afrika när kolonisatörerna härjade där och i USA var och fortfarande är så fruktansvärd. Jag rekommenderar denna bok!
Feminstfällan – Nina Åkestam (2018)
Låt inte detta anspråkslösa omslag lura er, för detta är en bra bok! Det är alltså Nina Åkestam, som är reklamforskare, som skrivit denna fackbok som är en analys av nutida feminism. Men en väldigt lättillgänglig sådan, som jag tror passar både folk som är nybörjare på feminism och folk som varit feminister länge, samt folk som tröttnat på feminismen.
Nina Åkestam dealar i denna bok om ett antal fällor som hon tycker att feminismen idag lätt trillar in i. Hon gör det på ett självklart och intressant sätt och jag kan inte mer än hålla med om det mesta hon säger. Jag känner igen mig i mycket av hennes tankar också.
“Självklarhetsfällan” handlar exempelvis om när vi, citat “tror att feminism är för alla”. Åkestam tar upp flera exempel, som när Ulf Kristersson (M) i en intervju svarade nej på frågan om han var feminst, varpå kritiken rasade. Men en borgerlig politiker vars väljarskara till stor del är konservativ är väldigt långt från feminism, så det är inte konstigt att han inte kallar sig feminist. Han verkar ju knappast för ett jämställt samhälle, så det är egentligen mer konstigt om han skulle kalla sig feminist. Detta är alltså “Självklarhetsfällan” – fokus hamnar på att så många som möjligt skall kalla sig feminister vilket egentligen är helt oväsentligt, för vad gör det för materiell skillnad? Dessutom resulterar det, som i fallet Ulf Kristersson, i en urvattning av begreppet feminism om vem som helst kan kalla sig det.
Många fler sådana här spot-on exempel och analyser kan en läsa om i denna bok. Jag tyckte den var superbra och smart och läste ut den på ett par dagar. Jag rekommenderar den varmt och tror att de allra flesta kan lära sig något i den, och/eller få sig en tankeställare!
Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig? Stina Oscarsson (2018)
Den här boken fick jag av Sebbe i julklapp: “för solidaritet och en bättre värld” (<3) och jag läste ut den på ett par dagar. Boken börjar med en ganska lång och poetisk inledning om syftet med boken och om att göra skillnad. Sedan följer 132 metoder för hur en kan påverka och förändra. Metoderna har Oscarsson kopierat till stor del från en viss Gene Sharp och hans bok From Dictatorship to Democracy. Hon refererar återkommande till Sharp och syftet med boken är egentligen att tillgängliggöra hans metoder med exempel hon själv tagit fram så att dessa metoder sprids.
Jag tyckte boken var helt okej. Jag tror att jag läste den ganska skeptiskt för att det bara några sidor in i boken står: “Jag fastnar i säkerhetskontrollen på Kastrup”. Jag blev helt ställd när jag läste detta – vafan, flyger hon? Var tvungen att bläddra tillbaka och kolla när boken egentligen var skriven, men jovisst, 2018. Efter den meningen har jag lite svårt att ta författaren på allvar – hur kan någon som säger sig vilja inspirera till ickevåld och motstånd mot kapitalism, miljöförstöring och andra orättvisor, flyga? Och dessutom uppenbarligen nästan inom Sverige (Kastrup är ju i Köpenhamn)!? Att flyga är det sämsta en som individ kan göra för klimatet. Det absolut sämsta. Så det är verkligen riktigt korkat att inleda en bok om civil olydnad och motstånd genom att avslöja att en tagit flyget (nästan) inrikes, för det sätter liksom tonen för hela boken sen. Eller jag kan i alla fall inte riktigt släppa det faktumet. Min irritation förstärks när hon felkönar och fel-namnar (hittade på det ordet nu) Timimie Märak, same-aktivist och poet, som för några år sedan ännu inte kommit ut som transperson (och alltså för allmänheten var en hon som hette Mimie) men som nu sedan länge är känd som Timimie med pronomen den. Det är superlätt att kolla upp det med en snabb googling, och verkligen dåligt fakta-checkat av Oscarsson.
Om en bortser från dessa två irritationsmoment i boken, är själva metoderna som presenteras bra. Dock är det lite konstigt att det bara ges exempel på kanske en tredjedel av dem. Vissa som inte har några exempel från verkligheten blir väldigt obskyra, vad innebär de ens?
Sammanfattningsvis så är det ju en helt okej bok, men jag skulle nog (utan att själv ha läst den) hellre isåfall rekommendera Sharps egen bok. Det är ju den Oscarsson utgår från, så jag undrar i mitt stilla sinne varför hon egentligen skrivit sin. Men det hon bidrar med är väl sitt poetiska skrivsätt, den svenska kontexten och så Sara Graners fantastiska teckningar förstås.
Capitalism, racism, patriarchy, borders and nation states have been eliminated. Flying is not possible except for emergencies, and private cars are banned, but the train system is widely expanded and public transport is free. There are lots of bike-kitchens where people will help you with your bikes for free, and give away free bikes for those in need. This is possible since everyone has a basic salary/citizen salary that allows people to not work for money if they don’t want to.
Meat and dairy products are forbidden, so all land that was previously used for growing crops to feed to billions of cattle and other animals we ate, is now used to grow vegetables and plants, so no one goes hungry anymore since we have more than enough food to everyone.
Direct democracy is the governance system, so if the people are not satisfied with the representative person of their opinions, they can exchange them. Governance is also made much more locally, and with a long-term perspective.
People are free and loving, free to do whatever they want as long as they do not hurt anyone or anything else. Nature has its own legal rights and is fully protected. Sharing-economy is the norm, so people don’t have to buy so much new stuff but can share what they already have.
Chains like H&M and Walmart are forbidden, only local businesses blossom. People are not as globalised as before since they cannot fly anymore, but instead if they travel they travel by train and thus travel more slowly, taking the time to really meet new people and places along the way. The journey is the goal. These long travels are possible since people don’t work as much. The norm for full time is 6 hours a day, but most people work less than that because it is not needed since it is not a goal in itself that the economy should grow.
Gender does not exist anymore, so transphobia, sexism or homophobia does not exist either, because people are just people, loving other people.
Peace prevails, because we have reduced our carbon emissions drastically by eliminating capitalism, flying and consumption of meat/dairy, so the natural resources are no more a reason to fight over. Neither is religion, since people of all religions and non-religions live peacefully and respectfully beside one another.
Animals are seen as individuals, not things. The few forests, flowers and other plants left on earth are left alone to re-grow and flower majestically again.
Caring occupations like taking care of old people, kids and sick ones are highly valued since they are so important for the society, so everyone has access to these facilities since it is so popular to work with this. Occupations that has to do with economic growth for companies do not exist anymore, since we rather strive for de-growth.
Hemma hos mamma och pappa i Spekeröd! Så himla härligt. Vi har badat dags-bastu två dagar i rad, med tillhörande dopp i poolen. Iskallt såklart. En måste hacka sig genom isen (:
Har läst, eller snarare HÖRT två nya böcker det senaste. Har en prov-prenumeration på Storytel men jag gillar det verkligen så kanske ska fortsätta? Även om jag tycker 169 kr i månaden är lite väl dyrt. Men en hinner ju “läsa” så mycket! Eftersom en kan göra saker samtidigt: promenera, diska, brodera, laga mat… och så vidare. Anyhow, to the books!
Nuckan – Malin Lindroth
Det här är en dokumentär, eller biografisk, bok om att vara kvinna och bortvald, ej åtrådd, inte flickvänsmaterial, o-knullbar. Malin läser själv in den och målar engagerande ut en berättelse om livet som ofrivilligt ensam kvinna. Nucka. Hon vill reclaim:a begreppet, precis som hbtq-rörelsen gjort med “bög” och “queer”. Kunna vila i sorgen att aldrig ha blivit vald, att familje-tåget gick för länge sen, men samtidigt inte behöva skämmas eller förklara.
Jag gillade boken! Den var tänkvärd och intressant och det är trevligt när författaren själv läser in den, speciellt om det är en självbiografi. En slukar den snabbt också. Rekommenderar!
Ett jävla solsken – Fatima Bremmer
Ett jävla solsken är en biografi om Ester Blenda Nordström, den unga stjärnreportern som på många sätt var långt före sin tid, och på andra sätt en produkt av den. Hon uppfann i princip skriv-sättet undersökande reportage, körde motorcykel, var lesbisk (om än i hemlighet), reste över hela världen och sökte ständigt nyare och farligare utmaningar.
Boken är lång men aldrig tråkig: en får en intressant inblick i svensk historia, exempelvis första världskrigets påverkan på Sverige, emigreringen till Amerika, rasbiologin och rasismen mot samerna, rösträttsrörelsen, kvinnokamp, Svenska akademien, Selma Lagerlöf, Astrid Lindgren, och mer därtill. Ester Blenda var inblandad i mycket och hennes reportage och böcker gjorde succé. Hon levde ett mycket intressant och givande men också sorgligt liv, som är väldigt spännande att höra/läsa om. Rekommenderar denna bok starkt, otroligt bra!
I helgen genomfördes flera aktioner för klimatet. I Stockholm deltog ett tusental personer i demon Climate Alarm, varefter flera sedan fortsatte för en blockad av en av Preems tankstationer. I Malmö genomfördes en blockad av en korsning i centrala Malmö med ett 50-tal deltagare. Jag var en av dem. För klimatet kan inte vänta.
Det var en väldigt lyckad aktion. Vi blockerade bara fem minuter i taget så bilisterna inte hann bli så arga, vi hade även folk som delade ut kakor och flyers för att informera om varför vi gjorde det. Efter fem minutrarna släpptes bilisterna förbi igen. Det var en ickevålds-direktaktion, med soffor (för att trycka på ickevåldet) och barn som deltog. De som var mest jobbiga var i ärlighetens namn tonårskillar som försökte provocera (SVT fångade det dessutom på film).
Can you spot me? Jag maskerade mig inte för att se farlig ut eller så utan för att jag visste att bilder och filmer som dessa snabbt skulle spridas på Internetz och jag är inte the process of avveckla fb och så vidare, så vill inte ha fler bilder där att behöva ta ner.
Gulligaste klimat-demonstranten!
Här är en bilist vi stoppade som hörde av sig på mail och uttryckte sin tacksamhet (!) över aktionen. Om ni inte kan se vad det står skrev den: “Hej! Jag blev stoppad av er demonstration i Malmö idag. Tänkte bara säga att jag gillar initiativet och bemötandet var vänligt och trevligt. Ni gav en bra påminnelse att jag bör förbättra mig ytterligare för klimatet och miljöns skull, vilket jag lovar att göra. Vänliga hälsningar.” Så fint!!! Och ett bevis på en lyckad demonstration, och vikten av ickevåldsam civil olydnad och direkt aktion!
“We further call on concerned global citizens to rise up and organiseagainst current complacency in their particular contexts, including indigenous people’s rights advocacy, decolonisation and reparatory justice – so joining the global movementthat’s now rebelling against extinction (eg Extinction Rebellion in the UK).
We must collectively do whatever’s necessary non-violently, to persuade politicians and business leaders to relinquish their complacency and denial. Their “business as usual” is no longer an option. Global citizens will no longer put up with this failure of our planetary duty.”
A to the men!
Greta säger det också. Hon är min idol:
“So we have not come here to beg the world leaders to care for our future. They have ignored us in the past and they will ignore us again. We have come here to let them know that change is coming whether they like it or not. The people will rise to the challenge. And since our leaders are behaving like children, we will have to take the responsibility they should have taken long ago.”
Vänner, klimatet kan inte vänta.
One response to “Extinction Rebellion”
Mami
Fint
Om mig
En (snart) trettioårig person med (snart) tjugo års (!) bloggkarriär, som nuförtiden mest upprätthåller bloggandet för min egen nostalgis skull, men du är förstås välkommen att hänga på. Skriver mest om kultur jag konsumerar, men även om min vardag, politik och annat smått och gott. Borgerliga intressen – god mat och vin, vackra tavlor, klassisk litteratur och dyra sporter – med hjärtat på rätt ställe (d.v.s. vänster).
Förr hade jag superfina palettblad. Stora och ståtliga. Och som de vuxit snabbt – vid denna tid förra året var de bara små sticklingar. Såhär fina var de för några månader sedan:
Nu är allt som återstår detta:
De växte sig så stora att grenar bröts av av tyngden, sedan fick de trips (vintern </3) och tappade massa blad osv så jag klippte ner dem till typ ingenting och sparade bara några sticklingar. De hade dock fortfarande några gäster (trips trivs superbra i torr vinterluft) så till slut slängde jag ut nästan alltihop förutom dessa fyra arma stackare. Dem har tagit bort nästan alla blad på och låtit bada i vatten + såpa över natten för att dränka eventuella envisa djur. Hoppas de tar sig igen. Är dock ledsen över att mitt finaste palettblad, det längst till vänster i andra bilden, blev så dåligt att jag inte kunde ta några sticklingar eftersom de alla var invaderade. Så tråkigt :((( Har en liten förskrämd pinne kvar som jag hoppas ska ta sig men jag tror tyvärr ej det.
Ahja. Igår begick jag väl dödssynd i växtsammanhang och planterade om en massa. Egentligen ska en ju göra det i kanske mars, alltså lite senare då det ju fortfarande är midvinter och en stimulerar växterna att växa med ny jord och näring fastän det egentligen inte finns tillräckligt med ljus ännu. Men nästan alla hade det så trångt! Och vem är väl jag att neka dem mer plats när de vuxit ur sina krukor!?
Två nya palett-blad (sticklingar från skolan) som plåster på såren för förlusten. Och pelargonerna har fått nya större hem. (Ursäkta bild-kvallen btw, vinter”ljuset” som sagt).
Avocadon (som fortfarande tappar de nedersta bladen) (och som är sådd efter en dumpstrad avocado för ett år sedan) har fått nytt hem. Den nya diagnosen jag satt till blad-tappandet (eftersom det inte verkar vara varken kyla eller brist på fukt) är att den hade det för trångt. Avocados vill ha djupa krukor och rötterna hade det faktiskt supertrångt insåg jag när jag omplanterade. Hoppas att min diagnos denna gång är rätt och att den får behålla bladen som den bildar (för det gör den i rasande taxt, den har t.o.m. fått två nya grenar på grenen till vänster!). Behöver dock en bättre ytterkruka som ni ser. Har brist på stora ytterkrukor!
Min lilla regnskogs-skönhet som jag alltid glömmer vad den heter har också fått nytt hem.
Passionsfrukterna som alla fyra tidigare trängdes i en kruka (de är förresten också sådda från en dumpstrad passionsfrukt!) har nu fått varsin så de kan växa bättre. Jag hade fem frön i våras, och en fick en egen kruka och de andra fick dela på en. Den med egen har vuxit jättemycket bättre, så även om det inte var särskilt trångt så behövde de nog all näring i jorden för sig själva så nu slipper de fightas om den 🙂
Lilla elefantörat har också fått nytt hem. Något tilltufsad är den, det medger jag.
Gräset, a.k.a. ampelliljan har ynglat av sig som sjutton så ett av barnen fick ett eget hem.
Här är den ståtliga modern! Ampelliljors rötter är enorma och behöver massa plats så den fick nytt bo den med. Här saknas dock också innerkruka!
Gullrankan (sticklingar från Sebbes gamla moderplanta) hade det också trångt och fick ett nytt hem.
Klart slut på växt-updates mvh växtgärin
Om mig
En (snart) trettioårig person med (snart) tjugo års (!) bloggkarriär, som nuförtiden mest upprätthåller bloggandet för min egen nostalgis skull, men du är förstås välkommen att hänga på. Skriver mest om kultur jag konsumerar, men även om min vardag, politik och annat smått och gott. Borgerliga intressen – god mat och vin, vackra tavlor, klassisk litteratur och dyra sporter – med hjärtat på rätt ställe (d.v.s. vänster).
Förr hade jag superfina palettblad. Stora och ståtliga. Och som de vuxit snabbt – vid denna tid förra året var de bara små sticklingar. Såhär fina var de för några månader sedan:
Nu är allt som återstår detta:
De växte sig så stora att grenar bröts av av tyngden, sedan fick de trips (vintern </3) och tappade massa blad osv så jag klippte ner dem till typ ingenting och sparade bara några sticklingar. De hade dock fortfarande några gäster (trips trivs superbra i torr vinterluft) så till slut slängde jag ut nästan alltihop förutom dessa fyra arma stackare. Dem har tagit bort nästan alla blad på och låtit bada i vatten + såpa över natten för att dränka eventuella envisa djur. Hoppas de tar sig igen. Är dock ledsen över att mitt finaste palettblad, det längst till vänster i andra bilden, blev så dåligt att jag inte kunde ta några sticklingar eftersom de alla var invaderade. Så tråkigt :((( Har en liten förskrämd pinne kvar som jag hoppas ska ta sig men jag tror tyvärr ej det.
Ahja. Igår begick jag väl dödssynd i växtsammanhang och planterade om en massa. Egentligen ska en ju göra det i kanske mars, alltså lite senare då det ju fortfarande är midvinter och en stimulerar växterna att växa med ny jord och näring fastän det egentligen inte finns tillräckligt med ljus ännu. Men nästan alla hade det så trångt! Och vem är väl jag att neka dem mer plats när de vuxit ur sina krukor!?
Två nya palett-blad (sticklingar från skolan) som plåster på såren för förlusten. Och pelargonerna har fått nya större hem. (Ursäkta bild-kvallen btw, vinter”ljuset” som sagt).
Avocadon (som fortfarande tappar de nedersta bladen) (och som är sådd efter en dumpstrad avocado för ett år sedan) har fått nytt hem. Den nya diagnosen jag satt till blad-tappandet (eftersom det inte verkar vara varken kyla eller brist på fukt) är att den hade det för trångt. Avocados vill ha djupa krukor och rötterna hade det faktiskt supertrångt insåg jag när jag omplanterade. Hoppas att min diagnos denna gång är rätt och att den får behålla bladen som den bildar (för det gör den i rasande taxt, den har t.o.m. fått två nya grenar på grenen till vänster!). Behöver dock en bättre ytterkruka som ni ser. Har brist på stora ytterkrukor!
Min lilla regnskogs-skönhet som jag alltid glömmer vad den heter har också fått nytt hem.
Passionsfrukterna som alla fyra tidigare trängdes i en kruka (de är förresten också sådda från en dumpstrad passionsfrukt!) har nu fått varsin så de kan växa bättre. Jag hade fem frön i våras, och en fick en egen kruka och de andra fick dela på en. Den med egen har vuxit jättemycket bättre, så även om det inte var särskilt trångt så behövde de nog all näring i jorden för sig själva så nu slipper de fightas om den 🙂
Lilla elefantörat har också fått nytt hem. Något tilltufsad är den, det medger jag.
Gräset, a.k.a. ampelliljan har ynglat av sig som sjutton så ett av barnen fick ett eget hem.
Här är den ståtliga modern! Ampelliljors rötter är enorma och behöver massa plats så den fick nytt bo den med. Här saknas dock också innerkruka!
Gullrankan (sticklingar från Sebbes gamla moderplanta) hade det också trångt och fick ett nytt hem.
Klart slut på växt-updates mvh växtgärin
Förr hade jag superfina palettblad. Stora och ståtliga. Och som de vuxit snabbt – vid denna tid förra året var de bara små sticklingar. Såhär fina var de för några månader sedan: Nu är allt som återstår detta: De växte sig så stora att grenar bröts av av tyngden, sedan fick de trips (vintern </3)…
Wow kanske har min ett-två-sporadiska-inlägg-per-månad-blogg-period äntligen avslutats? Tredje inlägget på tre dagar nu ju!
Tänkte bara berätta att jag avnjuter min första kopp kaffe för dagen nu. Har börjat sluta (?) dricka kaffe på morgonen och istället inta min första kopp på eftermiddagen. Dricker ändå kaffe på eftermiddagen i vilket fall så blir liksom att jag minskar det totala antalet koppar nu. Känns mer hälsosamt på nåt vis? Att inte dricka för mycket kaffe?
Men det är ju så jäkla gött va! Denna eftermiddagskopp! I LOVE YOU
One response to “Första koppen kaffe”
Mami
Förstår precis.
Idag fick jag vänta till 13.
Wow kanske har min ett-två-sporadiska-inlägg-per-månad-blogg-period äntligen avslutats? Tredje inlägget på tre dagar nu ju! Tänkte bara berätta att jag avnjuter min första kopp kaffe för dagen nu. Har börjat sluta (?) dricka kaffe på morgonen och istället inta min första kopp på eftermiddagen. Dricker ändå kaffe på eftermiddagen i vilket fall så blir liksom att…
47 minuter efter första alarmet sitter jag äntligen vid bordet och kan börja plugga. Det är så tungt, så tungt att gå upp ibland såhär på vintern. Totalmörker ute och kallt i rummet. Och framför allt så otroligt skönt att sova. Hade en bra dröm också som jag tyvärr inte minns.
Men nu är jag uppe i alla fall. Hett te i koppen bredvid mig. Luke’s Power – A Radical View i plattan som skall läsas till dagens föreläsning. Vi läste den även i globala men jag hade så dålig pluggteknik då (direkt från gymnasiet ni vet) så jag kommer inte ihåg nästan någonting jag läst därifrån mer än namn och ämne.
Godmorgon!
One response to “morgonkladd”
Mami
När ställer du din väckarklocka?
Måste du gå upp tidigt?
47 minuter efter första alarmet sitter jag äntligen vid bordet och kan börja plugga. Det är så tungt, så tungt att gå upp ibland såhär på vintern. Totalmörker ute och kallt i rummet. Och framför allt så otroligt skönt att sova. Hade en bra dröm också som jag tyvärr inte minns. Men nu är jag…
Idag fick jag min första faktura för frisktandvård, dvs en slags försäkring där en betalar in en viss summa per månad och sen får (typ) obegränsad tandvård. Mina tänder är så bra så jag är i den billigaste gruppen på 25 kr månaden. 300 kr per år alltså, och sen fri tillgång till tandvård (om det inte är något estetiskt). Kände att nu när jag ska börja bekosta min tandvård själv då jag är inne på året jag fyller 25 nu (!) som är VG-regionens gräns för gratis tandvård, så kändes det värt att hoppa på det här tåget. 300 kr per år är ju inte mycket alls med tanke på hur sjukt mycket tandvård annars kan kosta! Sen är jag visserligen av åsikten att tandvård bör vara gratis för alla, men tycker fortfarande att det är amazing att jag får det så billigt! Sverige va! Också amazing att jag tecknade avtalet medan jag fortfarande var skriven i Gbgay men så kunde jag bara flytta med det vilket var win eftersom Skåne är mycket dyrare :))))
One response to “Sverige <3<3”
Mami
Perfekt
Idag fick jag min första faktura för frisktandvård, dvs en slags försäkring där en betalar in en viss summa per månad och sen får (typ) obegränsad tandvård. Mina tänder är så bra så jag är i den billigaste gruppen på 25 kr månaden. 300 kr per år alltså, och sen fri tillgång till tandvård (om…
Idag började äntligen en ny kurs, Governance and Sustainability. Föreläsaren var fantastisk. Så glad också att slippa den förra kursens lärare vars pedagogik jag inte tyckte om.
Vi har vinter i Lund också! Har ni Det?
Idag började äntligen en ny kurs, Governance and Sustainability. Föreläsaren var fantastisk. Så glad också att slippa den förra kursens lärare vars pedagogik jag inte tyckte om. Vi har vinter i Lund också! Har ni Det?
Har läst böcker nu igen! Och jag är ju en nostalgiker, eller snarare dokumenterare (?) av rang, så självklart skall dessa också skrivas in på bloggen 🙂
Vända hem – Yaa Gyasi (2016)
Den här boken fick jag och Mim rekommenderat för oss när vi var och tatuerade oss tillsammans i somras. Det visade sig att den vi tatuerade oss hos också hade en bokklubb där de läst denna och att de tyckt den var fantastisk. Så vi föreslog den för Book Club Gäris (vår bokklubb alltså, som dock är lite vilande atm) och alla var på. Vi diskuterade boken typ i oktober, men pga life hade jag inte läst ut den då men det har jag alltså gjort nu.
Och visst är det en fantastiskt bra bok! Kanske inte “den bästa boken jag läst” som vår tatuerare sa, men väl så bra och mycket läsvärd. Den är skriven av ghananska Yaa Gyasi (född 1989) och handlar om rasism och hur slaveriets arv och skammen över att vara svart sitter i generation efter generation, även långt efter att slaveriet blev förbjudet.
Specifikt handlar boken om två olika släktled som börjar på 1700-talet med två systrar i det vi idag kallar Ghana, Systrarna skiljs åt och växer upp utan vetskap om varandras existens. Den ena systern gifts bort till en brittisk kolonisatör och stannar i Afrika, medan den andra bor i en by som blir invaderad av en annan stam som tillfångatar henne och säljer henne som slav till britterna. Från Guldkusten skeppas hon över under fruktansvärda förhållanden till USA. Men innan läsaren får veta vad som händer henne där, får vi istället läsa om nästa generation. Systrarnas barn, den ena som växer upp i Ghana, den andra som slav på bomullsplantager i USA. Och så fortsätter boken så, varannat kapitel om det släktled som blev klar i Ghana, varannat kapitel om det släktled som stals. Långsamt utvecklar sig en historia som visar hur svärta aldrig kan tvättas bort och hur skam går i arv. Det är en sorglig bok eftersom rasismen mot svarta både i Afrika när kolonisatörerna härjade där och i USA var och fortfarande är så fruktansvärd. Jag rekommenderar denna bok!
Feminstfällan – Nina Åkestam (2018)
Låt inte detta anspråkslösa omslag lura er, för detta är en bra bok! Det är alltså Nina Åkestam, som är reklamforskare, som skrivit denna fackbok som är en analys av nutida feminism. Men en väldigt lättillgänglig sådan, som jag tror passar både folk som är nybörjare på feminism och folk som varit feminister länge, samt folk som tröttnat på feminismen.
Nina Åkestam dealar i denna bok om ett antal fällor som hon tycker att feminismen idag lätt trillar in i. Hon gör det på ett självklart och intressant sätt och jag kan inte mer än hålla med om det mesta hon säger. Jag känner igen mig i mycket av hennes tankar också.
“Självklarhetsfällan” handlar exempelvis om när vi, citat “tror att feminism är för alla”. Åkestam tar upp flera exempel, som när Ulf Kristersson (M) i en intervju svarade nej på frågan om han var feminst, varpå kritiken rasade. Men en borgerlig politiker vars väljarskara till stor del är konservativ är väldigt långt från feminism, så det är inte konstigt att han inte kallar sig feminist. Han verkar ju knappast för ett jämställt samhälle, så det är egentligen mer konstigt om han skulle kalla sig feminist. Detta är alltså “Självklarhetsfällan” – fokus hamnar på att så många som möjligt skall kalla sig feminister vilket egentligen är helt oväsentligt, för vad gör det för materiell skillnad? Dessutom resulterar det, som i fallet Ulf Kristersson, i en urvattning av begreppet feminism om vem som helst kan kalla sig det.
Många fler sådana här spot-on exempel och analyser kan en läsa om i denna bok. Jag tyckte den var superbra och smart och läste ut den på ett par dagar. Jag rekommenderar den varmt och tror att de allra flesta kan lära sig något i den, och/eller få sig en tankeställare!
Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig? Stina Oscarsson (2018)
Den här boken fick jag av Sebbe i julklapp: “för solidaritet och en bättre värld” (<3) och jag läste ut den på ett par dagar. Boken börjar med en ganska lång och poetisk inledning om syftet med boken och om att göra skillnad. Sedan följer 132 metoder för hur en kan påverka och förändra. Metoderna har Oscarsson kopierat till stor del från en viss Gene Sharp och hans bok From Dictatorship to Democracy. Hon refererar återkommande till Sharp och syftet med boken är egentligen att tillgängliggöra hans metoder med exempel hon själv tagit fram så att dessa metoder sprids.
Jag tyckte boken var helt okej. Jag tror att jag läste den ganska skeptiskt för att det bara några sidor in i boken står: “Jag fastnar i säkerhetskontrollen på Kastrup”. Jag blev helt ställd när jag läste detta – vafan, flyger hon? Var tvungen att bläddra tillbaka och kolla när boken egentligen var skriven, men jovisst, 2018. Efter den meningen har jag lite svårt att ta författaren på allvar – hur kan någon som säger sig vilja inspirera till ickevåld och motstånd mot kapitalism, miljöförstöring och andra orättvisor, flyga? Och dessutom uppenbarligen nästan inom Sverige (Kastrup är ju i Köpenhamn)!? Att flyga är det sämsta en som individ kan göra för klimatet. Det absolut sämsta. Så det är verkligen riktigt korkat att inleda en bok om civil olydnad och motstånd genom att avslöja att en tagit flyget (nästan) inrikes, för det sätter liksom tonen för hela boken sen. Eller jag kan i alla fall inte riktigt släppa det faktumet. Min irritation förstärks när hon felkönar och fel-namnar (hittade på det ordet nu) Timimie Märak, same-aktivist och poet, som för några år sedan ännu inte kommit ut som transperson (och alltså för allmänheten var en hon som hette Mimie) men som nu sedan länge är känd som Timimie med pronomen den. Det är superlätt att kolla upp det med en snabb googling, och verkligen dåligt fakta-checkat av Oscarsson.
Om en bortser från dessa två irritationsmoment i boken, är själva metoderna som presenteras bra. Dock är det lite konstigt att det bara ges exempel på kanske en tredjedel av dem. Vissa som inte har några exempel från verkligheten blir väldigt obskyra, vad innebär de ens?
Sammanfattningsvis så är det ju en helt okej bok, men jag skulle nog (utan att själv ha läst den) hellre isåfall rekommendera Sharps egen bok. Det är ju den Oscarsson utgår från, så jag undrar i mitt stilla sinne varför hon egentligen skrivit sin. Men det hon bidrar med är väl sitt poetiska skrivsätt, den svenska kontexten och så Sara Graners fantastiska teckningar förstås.
Har läst böcker nu igen! Och jag är ju en nostalgiker, eller snarare dokumenterare (?) av rang, så självklart skall dessa också skrivas in på bloggen 🙂 Vända hem – Yaa Gyasi (2016) Den här boken fick jag och Mim rekommenderat för oss när vi var och tatuerade oss tillsammans i somras. Det visade sig att den vi tatuerade oss hos också hade en…
Capitalism, racism, patriarchy, borders and nation states have been eliminated. Flying is not possible except for emergencies, and private cars are banned, but the train system is widely expanded and public transport is free. There are lots of bike-kitchens where people will help you with your bikes for free, and give away free bikes for those in need. This is possible since everyone has a basic salary/citizen salary that allows people to not work for money if they don’t want to.
Meat and dairy products are forbidden, so all land that was previously used for growing crops to feed to billions of cattle and other animals we ate, is now used to grow vegetables and plants, so no one goes hungry anymore since we have more than enough food to everyone.
Direct democracy is the governance system, so if the people are not satisfied with the representative person of their opinions, they can exchange them. Governance is also made much more locally, and with a long-term perspective.
People are free and loving, free to do whatever they want as long as they do not hurt anyone or anything else. Nature has its own legal rights and is fully protected. Sharing-economy is the norm, so people don’t have to buy so much new stuff but can share what they already have.
Chains like H&M and Walmart are forbidden, only local businesses blossom. People are not as globalised as before since they cannot fly anymore, but instead if they travel they travel by train and thus travel more slowly, taking the time to really meet new people and places along the way. The journey is the goal. These long travels are possible since people don’t work as much. The norm for full time is 6 hours a day, but most people work less than that because it is not needed since it is not a goal in itself that the economy should grow.
Gender does not exist anymore, so transphobia, sexism or homophobia does not exist either, because people are just people, loving other people.
Peace prevails, because we have reduced our carbon emissions drastically by eliminating capitalism, flying and consumption of meat/dairy, so the natural resources are no more a reason to fight over. Neither is religion, since people of all religions and non-religions live peacefully and respectfully beside one another.
Animals are seen as individuals, not things. The few forests, flowers and other plants left on earth are left alone to re-grow and flower majestically again.
Caring occupations like taking care of old people, kids and sick ones are highly valued since they are so important for the society, so everyone has access to these facilities since it is so popular to work with this. Occupations that has to do with economic growth for companies do not exist anymore, since we rather strive for de-growth.
People are free. And so is the nature.
Capitalism, racism, patriarchy, borders and nation states have been eliminated. Flying is not possible except for emergencies, and private cars are banned, but the train system is widely expanded and public transport is free. There are lots of bike-kitchens where people will help you with your bikes for free, and give away free bikes for…
Hemma hos mamma och pappa i Spekeröd! Så himla härligt. Vi har badat dags-bastu två dagar i rad, med tillhörande dopp i poolen. Iskallt såklart. En måste hacka sig genom isen (:
Hemma hos mamma och pappa i Spekeröd! Så himla härligt. Vi har badat dags-bastu två dagar i rad, med tillhörande dopp i poolen. Iskallt såklart. En måste hacka sig genom isen (:
Har läst, eller snarare HÖRT två nya böcker det senaste. Har en prov-prenumeration på Storytel men jag gillar det verkligen så kanske ska fortsätta? Även om jag tycker 169 kr i månaden är lite väl dyrt. Men en hinner ju “läsa” så mycket! Eftersom en kan göra saker samtidigt: promenera, diska, brodera, laga mat… och så vidare. Anyhow, to the books!
Nuckan – Malin Lindroth
Det här är en dokumentär, eller biografisk, bok om att vara kvinna och bortvald, ej åtrådd, inte flickvänsmaterial, o-knullbar. Malin läser själv in den och målar engagerande ut en berättelse om livet som ofrivilligt ensam kvinna. Nucka. Hon vill reclaim:a begreppet, precis som hbtq-rörelsen gjort med “bög” och “queer”. Kunna vila i sorgen att aldrig ha blivit vald, att familje-tåget gick för länge sen, men samtidigt inte behöva skämmas eller förklara.
Jag gillade boken! Den var tänkvärd och intressant och det är trevligt när författaren själv läser in den, speciellt om det är en självbiografi. En slukar den snabbt också. Rekommenderar!
Ett jävla solsken – Fatima Bremmer
Ett jävla solsken är en biografi om Ester Blenda Nordström, den unga stjärnreportern som på många sätt var långt före sin tid, och på andra sätt en produkt av den. Hon uppfann i princip skriv-sättet undersökande reportage, körde motorcykel, var lesbisk (om än i hemlighet), reste över hela världen och sökte ständigt nyare och farligare utmaningar.
Boken är lång men aldrig tråkig: en får en intressant inblick i svensk historia, exempelvis första världskrigets påverkan på Sverige, emigreringen till Amerika, rasbiologin och rasismen mot samerna, rösträttsrörelsen, kvinnokamp, Svenska akademien, Selma Lagerlöf, Astrid Lindgren, och mer därtill. Ester Blenda var inblandad i mycket och hennes reportage och böcker gjorde succé. Hon levde ett mycket intressant och givande men också sorgligt liv, som är väldigt spännande att höra/läsa om. Rekommenderar denna bok starkt, otroligt bra!
Har läst, eller snarare HÖRT två nya böcker det senaste. Har en prov-prenumeration på Storytel men jag gillar det verkligen så kanske ska fortsätta? Även om jag tycker 169 kr i månaden är lite väl dyrt. Men en hinner ju “läsa” så mycket! Eftersom en kan göra saker samtidigt: promenera, diska, brodera, laga mat… och…
I helgen genomfördes flera aktioner för klimatet. I Stockholm deltog ett tusental personer i demon Climate Alarm, varefter flera sedan fortsatte för en blockad av en av Preems tankstationer. I Malmö genomfördes en blockad av en korsning i centrala Malmö med ett 50-tal deltagare. Jag var en av dem. För klimatet kan inte vänta.
Det var en väldigt lyckad aktion. Vi blockerade bara fem minuter i taget så bilisterna inte hann bli så arga, vi hade även folk som delade ut kakor och flyers för att informera om varför vi gjorde det. Efter fem minutrarna släpptes bilisterna förbi igen. Det var en ickevålds-direktaktion, med soffor (för att trycka på ickevåldet) och barn som deltog. De som var mest jobbiga var i ärlighetens namn tonårskillar som försökte provocera (SVT fångade det dessutom på film).
Can you spot me? Jag maskerade mig inte för att se farlig ut eller så utan för att jag visste att bilder och filmer som dessa snabbt skulle spridas på Internetz och jag är inte the process of avveckla fb och så vidare, så vill inte ha fler bilder där att behöva ta ner.
Gulligaste klimat-demonstranten!
Här är en bilist vi stoppade som hörde av sig på mail och uttryckte sin tacksamhet (!) över aktionen. Om ni inte kan se vad det står skrev den: “Hej! Jag blev stoppad av er demonstration i Malmö idag. Tänkte bara säga att jag gillar initiativet och bemötandet var vänligt och trevligt. Ni gav en bra påminnelse att jag bör förbättra mig ytterligare för klimatet och miljöns skull, vilket jag lovar att göra. Vänliga hälsningar.” Så fint!!! Och ett bevis på en lyckad demonstration, och vikten av ickevåldsam civil olydnad och direkt aktion!
“We further call on concerned global citizens to rise up and organiseagainst current complacency in their particular contexts, including indigenous people’s rights advocacy, decolonisation and reparatory justice – so joining the global movementthat’s now rebelling against extinction (eg Extinction Rebellion in the UK).
We must collectively do whatever’s necessary non-violently, to persuade politicians and business leaders to relinquish their complacency and denial. Their “business as usual” is no longer an option. Global citizens will no longer put up with this failure of our planetary duty.”
A to the men!
Greta säger det också. Hon är min idol:
“So we have not come here to beg the world leaders to care for our future. They have ignored us in the past and they will ignore us again. We have come here to let them know that change is coming whether they like it or not. The people will rise to the challenge. And since our leaders are behaving like children, we will have to take the responsibility they should have taken long ago.”
Vänner, klimatet kan inte vänta.
One response to “Extinction Rebellion”
Mami
Fint
I helgen genomfördes flera aktioner för klimatet. I Stockholm deltog ett tusental personer i demon Climate Alarm, varefter flera sedan fortsatte för en blockad av en av Preems tankstationer. I Malmö genomfördes en blockad av en korsning i centrala Malmö med ett 50-tal deltagare. Jag var en av dem. För klimatet kan inte vänta. Det var en…
One response to “Första koppen kaffe”
Förstår precis.
Idag fick jag vänta till 13.