Läste ut två böcker för ett tag sen.Arv och miljö av Vigdis Hjort, och Äta djur av Jonathan Safron Foer.

Arv och miljö kom ut 2016 och blev en rätt stor snackis har jag för mig? Har velat läsa den sen dess, och min sommar-roomie Hilma råkade ha den hemma. Den handlar om fyra syskon, vars föräldrar ska ge dem sitt arv i förtid, vilket skall bli helt lika, förutom att de två yngre syskonen får familjens sommarstugor. Vilket till en början inte stör huvudpersonen, för hon vill inte ha något alls med sina föräldrar att göra eftersom hon brutit med dem, på grund av, vilket en långsamt förstår, något hemskt som hänt i hennes barndom. Men snart tar hon upp striden, för att äntligen bli lyssnad på om vad det egentligen var som hände. Jag tyckte boken var läsvärd, och titeln är genialisk. Kanske lite långsam på sina ställen.

Äta djur kom ut för tio år sedan (2009), men dess innehåll är minst lika viktigt. Boken tar sin början för att författaren ska få barn och funderar på vad han ska ge sitt barn att äta. Där börjar hans undersökning om varför vi äter grisar, klär oss i kor och gosar med hundar. Det är en brutal skildring och det var flera gånger jag grät högt. Vi människor är så jävla fruktansvärda. Jag utmanar alla människor som inte är veganer/freeganer att läsa denna, jag tycker det är ens plikt om en konsumerar animaliska produkter att veta hur de framställs. Det är ingen rolig historia förstås, även om det finns grader i helvetet. Vill poängera att författaren alltså inte är vegan utan försöker bedriva undersökande journalistik, även om det ter sig väldigt svårt eftersom många av djurfabrikerna vägrar släppa in folk nära inpå för att se hur det verkligen går till (vilket ju säger en hel del). Hur som. Läs. Läs och gråt och våndas över vilka fruktansvärda djur vi människor är.