Igår efter barnmorske-mötet – där allt för övrigt såg tipp-topp ut: pigg bebis som reagerade på yttre palpation (dvs då barnmorskan känner efter hur barnet ligger); den är startklar med huvudet nedåt, fortfarande lite ruckbart men den kommer inte vända sig; utmärkt blodtryck även för en icke-gravid (humble brag); normalt symfus-fundus-mått (när de mäter livmoderns/magens storlek från blygdben till under brösten); och jag mår ju i allmänhet bra – gick jag och Are och lunchade. Kanske den sista barnfria date:n på ett tag? Förevigade med två bilder av vilka noll blev särskilt bra men här är de ändå:

Vi åt sushi på Stortorget i sommarvärmen, mmmm det var så gott och Are var så snygg i sin gula skjorta. Och idag (långfredagen den 18e april) är det beräknad förlossning, jag har nu varit i gravid i 39+6 veckor (förutsatt att barnmorskorna räknat rätt, ibland kan det ju skilja sig några dagar hit och dit). Inga känningar än så länge – min känsla är att det inte kommer ske förrän om ett par dagar minst. Jag hoppas någon gång under nästa vecka för nästa lördag når jag 41 hela veckor och efter det gör man en undersökning och planerar för eventuell induktion senare under v.41, och det vill jag verkligen undvika eftersom jag vill ha en fysiologisk förlossning, och induktion ökar risken för t.ex. sugklocka, akut kejsarsnitt, bristningar och  pin- och/eller stormvärkar, och leder lätt dessutom till en utdragen förlossning, så det vill jag undvika till varje pris. Så hoppas hoppas barnet kommer av sig själv inom de närmsta tio dagarna så slipper vi det!!! 🤞🏼🤞🏼🤞🏼🤞🏼

Annan tråkig upptäckt jag gjorde imorse (nu varnar jag för TMI) är att jag fått…..

….hemorrojder. Greijt! Det är ett jättevanligt graviditets-symptom, då graviditeten trycker mot bäckenet och gör att blodtillförseln blir sämre vilket kan leda till att hemorrojder utvecklas, speciellt i tredje trimestern/sent i graviditeten pga att trycket ökar då. Jag har aldrig haft det här problemet innan och har alltså klarat mig ända fram till nästan 40 hela veckor och så kommer det NU!? Så typiskt! Vår gulliga doula Mathilda tipsade om en salva som är amnings-vänlig (då problemen kan kvarstå efter förlossningen eftersom krystningsskedet ökar belastningen på ändtarmen ytterligare) så jag beställde den direkt, den kommer väl i början på nästa vecka förhoppningsvis.

Annars då? Tja, inga förlossningskänningar som sagt, jag är inställd på att det kommer dröja flera dagar. Hittills idag har Are och jag grejat i trädgården, jag har planerat spenat och sallad (är dock orolig att det är lite lite jord i ena lådan som jag satte upp häromdagen, den har dessutom inte kontakt med marken så jag hoppas att jag tillfört tillräckligt mikroliv från komposten för att pinnarna, löven och halmen som ligger underst ska kunna förmultna) och hade tänkt plantera även potatis men jag hann inte innan det började regna. Resten av dagen ska vi spela TV-spel (Split fiction, ett TV-spel med fokus på samarbete precis som föregångaren It takes two som även noobies som jag kan spela hehe) och ha lite hemma-spa ikväll, oxytocin-boosta med andra ord!

Ha en fin långfredag alla mina kära två (?) läsare och glad påsk!! ❤️