Jag plöjer på med graviditetsrelaterad litteratur, denna gång har jag läst Reclaiming birth as a rite of passage av Rachel Reed (2021) och Orgasmic birth av Elizabeth Davis och Debra Pascali-Bonaro (2010). Samtliga av dessa författare är barnmorskor, Rachel Reed disputerad sådan. Hennes bok, Reclaiming birth as a rite of passage, gav mig kanske inte direkt någonting nytt, utan det var bara ett annat sätt att skriva om fysiologisk förlossning (dvs utan medicinska interventioner) såsom jag läst i tidigare böcker. Här väver dock Reed in det fysiologiska och kunskapen om vad som främjar det samt varför det är bra både för den födande och barnet, med “ancient wisdom” och “herstory”. Greppet är inte helt olikt det Yuval Noah Harari gör i Sapiens, åtminstone första delen som sagt utgör den historiska”warp” som den moderna kunskapen “vävs” omkring. Även om det inte var någon direkt ny kunskap var det ändå intressant läsning. Orgasmic birth läste jag dock väldigt slarvigt för det var inte heller någon ny kunskap alls, utan handlade framförallt om fysiologisk förlossning det också, och vad som främjar det. Det “orgasmiska” tar ganska liten plats i boken, men basically är take:n att med en fysiologisk födsel finns det möjlighet att uppleva förlossningen som väldigt sexuell, och t.o.m. orgasmisk. Det här med att födseln kan vara sexuell har jag stött på förut när jag läste en DN-intervju med rockstjärne-barnmorskan Gudrun Abascal, som menar att man bör på förlossningsrum som just sexrum. Och det makes so much sense!! Dämpat ljus, ostördhet, lugn, kanske lite skön musik, frihet att röra sig som man vill/kroppen känns, det gynnar oxytocinet och det fysiologiska födandet, liksom samma komponenter gynnar sex. Om någon däremot mitt under ett knull skulle storma in, tända lamporna och säga åt en att lägga sig i en viss position eller att man måste göra en vaginal undersökning mitt i, då kommer man helt tappa lusten. Samma mekanismer gäller vid födande. Hur som helst Orgasmic birth kanske kan vara värd att läsa om man inte är insatt i det fysiologiska men den gav inte mig så mycket. Den är också väldigt USA-centrerad.
Tag: förlossning
-
Två graviditetsrelaterade böcker
Jag plöjer på med graviditetsrelaterad litteratur, denna gång har jag läst Reclaiming birth as a rite of passage av Rachel Reed (2021) och Orgasmic birth av Elizabeth Davis och Debra Pascali-Bonaro (2010). Samtliga av dessa författare är barnmorskor, Rachel Reed disputerad sådan. Hennes bok, Reclaiming birth as a rite of passage, gav mig kanske inte direkt någonting nytt, utan det var bara ett annat sätt att skriva om fysiologisk förlossning (dvs utan medicinska interventioner) såsom jag läst i tidigare böcker. Här väver dock Reed in det fysiologiska och kunskapen om vad som främjar det samt varför det är bra både för den födande och barnet, med “ancient wisdom” och “herstory”. Greppet är inte helt olikt det Yuval Noah Harari gör i Sapiens, åtminstone första delen som sagt utgör den historiska”warp” som den moderna kunskapen “vävs” omkring. Även om det inte var någon direkt ny kunskap var det ändå intressant läsning. Orgasmic birth läste jag dock väldigt slarvigt för det var inte heller någon ny kunskap alls, utan handlade framförallt om fysiologisk förlossning det också, och vad som främjar det. Det “orgasmiska” tar ganska liten plats i boken, men basically är take:n att med en fysiologisk födsel finns det möjlighet att uppleva förlossningen som väldigt sexuell, och t.o.m. orgasmisk. Det här med att födseln kan vara sexuell har jag stött på förut när jag läste en DN-intervju med rockstjärne-barnmorskan Gudrun Abascal, som menar att man bör på förlossningsrum som just sexrum. Och det makes so much sense!! Dämpat ljus, ostördhet, lugn, kanske lite skön musik, frihet att röra sig som man vill/kroppen känns, det gynnar oxytocinet och det fysiologiska födandet, liksom samma komponenter gynnar sex. Om någon däremot mitt under ett knull skulle storma in, tända lamporna och säga åt en att lägga sig i en viss position eller att man måste göra en vaginal undersökning mitt i, då kommer man helt tappa lusten. Samma mekanismer gäller vid födande. Hur som helst Orgasmic birth kanske kan vara värd att läsa om man inte är insatt i det fysiologiska men den gav inte mig så mycket. Den är också väldigt USA-centrerad.
Leave a Reply
Jag plöjer på med graviditetsrelaterad litteratur, denna gång har jag läst Reclaiming birth as a rite of passage av Rachel Reed (2021) och Orgasmic birth av Elizabeth Davis och Debra Pascali-Bonaro (2010). Samtliga av dessa författare är barnmorskor, Rachel Reed disputerad sådan. Hennes bok, Reclaiming birth as a rite of passage, gav mig kanske inte…
-
Kläda blodig skjorta – Maja Larsson (2022)
Jag har just läst ut Kläda blodig skjorta av Maja Larsson, som vann Augustpriset för årets fackbok år 2022. Och det är den sannerligen värd! Boken handlar om födandets historia de senaste 150 åren, det vill säga med start i slutet av 1800-talet. Den absolut största källan för boken är tidsskriften Jordemodern som gavs ut som en facktidning för barnmorskor och obstetriker sedan 1800-talet. Utifrån de skildringar av förlossningar och debattartiklar som finns i tidningen, målar Maja Larsson finkänsligt upp förlossningsvården från 1870-talet idag: från hemförlossningar via rationalisering och medikalisering, till att förlossningar sänds live av influencers på 2020-talet. Det är otroligt intressant! Jag lär mig en massa, och både skräms och inspireras av hur man hanterade födslar historiskt. Man kan säga att på 1800-talet födde man med livet som insats, och då handlade förlossningsvården i mångt och mycket om att i första hand få kvinnan att överleva. Döden var så närvarande då, så även om man såklart försökte få barnet att överleva också, så var det sekundärt. Måste barnet ut så måste det, och då är det viktigaste att rädda mamman: till sin hjälp hade barnmorskor då exempelvis tänger och borrar för att kunna stycka barnet inuti kroppen, om det av någon anledning fastnar och mammans liv står på spel. Nästa fas, när mödradödligheten går ner tack vare mer modern förlossningsvård, kan man istället börja fokusera på barnet. Med bättre teknik på 1900-talet ökar också övervakning och diagnostisering vilket förstås räddar många liv, samtidigt som mammornas upplevelse av förlossningen är helt ovidkommande. Snabbt blir sjukhusförlossningar standard, och i och med industrialisering tillämpas nästan en löpande band-filosofi med flera födande i samma rum, amning på fasta tider och inget pjåskande. Och sen ännu senare, med 1970-talets gröna vågen, får hemförlossningar och “naturliga” födslar en renässans och man börjar faktiskt bry sig om och inse att mammans upplevelse av det hela också är viktig.
För alla som är intresserade av historia, i synnerhet kvinnohistoria så som den aldrig berättats förut, rekommenderar jag denna bok å det starkaste. Mycket bra och intressant! Sträckläste på tre dagar, det är bra betyg för en fackbok.
One response to “Kläda blodig skjorta – Maja Larsson (2022)”
-
[…] i mars! Mycket förlossningsrelaterat (Reclaiming birth as a rite of passage, Orgasmic Birth, Kläda blodig skjorta) men också lite romaner (Borta med vinden del 2, Här ruvar havet samt Song of Achilles som jag […]
Leave a Reply
Jag har just läst ut Kläda blodig skjorta av Maja Larsson, som vann Augustpriset för årets fackbok år 2022. Och det är den sannerligen värd! Boken handlar om födandets historia de senaste 150 åren, det vill säga med start i slutet av 1800-talet. Den absolut största källan för boken är tidsskriften Jordemodern som gavs ut…
-
Leave a Reply