Alice Andrews

Borgerliga intressen men hjärtat till vänster. Välkommen till min högst osporadiska blogg.

  • Update 2: jobbjakten

    —

    by

    Alice Andrews
    in

    Jag fick intervju på ett jobb jag sökte på Chalmers, men fick nu tyvärr till svar följande:

    “Hej Alice,
    Det var väldigt trevligt att få träffa dig. Du har en väldigt intressant profil för oss, du gjorde en bra intervju, du har ett fint CV, ditt x-jobb var roligt att läsa och du gjorde en väldigt bra skrivuppgift. Det hade också varit intressant att utforska ditt intresse kring negativa utsläpp mer, ett intresse som vi/jag också delar. Tyvärr så kommer vi dock inte kunna erbjuda dig tjänsten, konkurrensen har var hårdare än vi förväntade oss. Vi är dock övertygade om att du skulle kunna vara en bra doktorandkandidat i framtiden. Vi hoppas därför att vi kan få behålla dina kontaktuppgifter, så att vi kan informera dig direkt om några nya tjänster kommer upp och som skulle kunna passa din profil. Trots tråkiga besked så hoppas att du får en fin vandring i Jämtland och kan njuta av den, samt att vi får möjlighet att ses igen!”

    Det var ju väldigt fina ord, och fantastiskt att de tycker jag passar för en potentiell framtida PhD-position, men tråkigt med ännu ett nej-svar. Nu är jag uppe i 70-ansökningar och självförtroendet är lågt…

    1. Spontanansökan /”CANEA Partner Group” – nej
    2. Klimatexpert /Greenpeace – nej
    3. Executive assistant /50by40 – still waiting (tror ärligt de har glömt detta alternativt abrutit rekrytering alternativt struntat i att meddela kandidater som ej blev valda – ansökte fan i februari)
    4. Två-årig forskarutbildning miljövetenskap /Göteborgs Universitet – nej
    5. Forskningsadministratör /Göteborgs Universitet – nej
    6. Hållbarhetsutvecklare /Malmö Universitet – nej
    7. Miljöinspektör /Orust kommun – nej
    8. Miljöstrateg /Helsingborg – nej
    9. Administrativ utvecklare /Naturskyddsföreningen – nej
    10. PhD Human Geography /Lunds Universitet – nej
    11. PhD Political Sciences /Lund Universitet – nej
    12. Projektassistent statsvetenskap /Lund Universitet – nej
    13. Forskningsassistent /Lund Universitet – nej
    14. Project coordinator /Göteborgs Universitet – nej
    15. Miljö- och klimatstrateg /Göteborgs Universitet – nej
    16. Projektsamordnare /Högskolan i Borås – nej
    17. Research Assistant climate change and risk /SIPRI – nej
    18. Samhällsstrateg /Lunds kommun – nej
    19. Samhällsstrateg /Malmö stad – nej
    20. Sommarjobb “Klimatklivet” /Naturvårdsverket – nej
    21. Kulturstrateg /Malmö stad – nej
    22. Utredare miljöanalys /Trafikverket – nej
    23. Trainee miljösamordnare /Förvaltaren – nej
    24. Utvecklingssamordnare /Lunds kommun – nej
    25. Svenskalärare introduktionsprogrammet /Göteborgs stad – avbruten rekrytering pga corona
    26. Förrättningsassistent /Malmö stad – nej
    27. Trainee ledarskap Samhall /Malmö/Lund – nej
    28. Bilförare Gbg – herregud så överkvalificerad för denna tjänst men har jobbpanik ok? – nej
    29. Medlemsrekrytering /Djurens Rätt – nej
    30. Research assistant /GU political sciences – nej
    31. Research assistant /KEG Lund University – nej
    32. Hållbarhetsansvarig /Länsförsäkringar Skåne – nej
    33. Projektledare /Sustainergies – nej
    34. Hållbarhetsspecialist /Östra Göinge kommun – nej
    35. Samhällsplanerare /regional utveckling Malmö – nej
    36. Verksamhetsutvecklare Bilda – nej
    37. PhD: A hundred percent renewables – how many percent sustainable? /Chalmers university – nej
    38. Outreach strategist /Digidem Lab – nej (men var en av tre, de valde en annan för att den hade erfarenhet som tjänsteperson på kommun vilket jag saknar)
    39. Research assistant negative emissions /LUCSUS – nej (men Wim valde mellan mig och en annan som fick det pga mer kött på benen kring negative emissions eftersom hon skrev sin uppsats om det)
    40. ICES supporting officer – nej
    41. Sustainability advisor /Position green – still waiting
    42. Processledare, Hållbart resande /Mölndals stad – nej
    43. Miljöutredare /Göteborgs stad – nej
    44. Miljövärd /Bostadsbolaget – nej
    45. Timvikarie grundskolan Gbg (ok är desperat) – nej
    46. Learning designer /RISE – nej
    47. Verksamhetsutvecklare /Studiefrämjandet – nej
    48. Project controller /Länsstyrelsen – nej
    49. Project assistant bioekonomin /Chalmers – nej
    50. Research assistant miljöekonomi /GU– nej
    51. Verksamhetsutvecklare /Kungälvs kommun – nej: det var 133 sökande!
    52. Demokratiutvecklare /Uddevalla kommun – nej
    53. Miljökonsult /DeKa Enviro – nej
    54. Research assistant /Malmö Universitet – nej
    55. Sustainability manager /Bubbleroom – nej
    56. Lärarvikarie gymnasiet /Göteborg – nej
    57. PhD land use and biomass /Chalmers – nej
    58. Utvecklare /Länsstyrelsen – nej
    59. Vikariat folkhögskolelärare /Interkulturella folkhögskolan – nej
    60. Lärare franska/engelska /Samskolan – nej
    61. Driftledare /SUEZ – nej
    62. Utredare/analytiker /Myndigheten för kulturanalys – nej
    63. Hållbarhetsstrateg /Trollhättan stad – nej
    64. Lärar-vikarie /Jensens – nej
    65. Studieadministratör GU vikariat – nej
    66. Miljökonsult /Intersolia – nej
    67. Projektassistent havsförvaltning /GU – nej
    68. Projektassistent NAFS /GU – nej
    69. Course assistant /CEMUS – nej
    70. Lärare svenska som andraspråk /ABF Vux – nej
    71. SFI-lärare /Lärarpartner Sverige – nej
    72. Lärarvikarie vikariepoolen /Lärarpartner Sverige – nej
    73. Lärarvikarie /Cuben utbildning – nej
    74. SFI-lärare /Folkuniversitetet – nej
    75. Lärare i samhällskunskap /Hvitfeldtska -nej
    76. Lärare svenska & engelska /Montessoriskolan – nej
    77. Mellanstadielärare /Hagaskolan – nej
    78. Utredare jämställdhetspolitik /Jämställdhetsmyndigheten – nej
    79. Aktivitetsledare /KFUM – nej
    80. Registrator /GU – nej
    81. Handläggare för högskoleprovet /GU – nej
    82. Studieadministratör /GU Handels – nej
    83. Studieadministratör /GU Biologi – nej
    84. Forskningsassistent /GU (social) – snej
    85. Utbildningsadministratör /GU (filosofi/lingvistik) – nej
    86. Programproducent /Kulturhuset Kåken – nej
    87. Lärarvikarie /Stenungsunds kommun – nej
    88. Lektör /litterärt moraliskt stöd – nej
    89. Doktorandtjänst /RISE – FÅTT INTERVJU!
    90. Projektassistent /Stockholm Resilience center – nej
    91. Research assistant /Political sciences GU – still waiting
    92. Research assistant /Internationella miljöinstitutet – still waiting
    93. Biträdande forskare /Statsvetenskapliga GU – nej
    94. Folkrörelseassistent /Hyresgästföreningen – nej
    95. Lagerarbetare /OnePartner group – nej
    96. Projektledare /Förebildarna – nej
    97. Lärare svenska som andraspråk /Cuben utbildning – nej
    98. Antagningshandläggare /GU – nej
    99. Lärarvikarie /Bemannia – japp – är nu anställd.
    100. Lärarvikarie/Clockwork skolbemanning rekrytering – nej
    101. Timvikarie /Gbg stad – japp – är nu anställd (?)
    102. Projektassistent /Centrum för miljö- och klimatforskning – still waiting
    103. Tentamensvakt /GU – fått intervju.
    104. Praktiksamordnare /Gbg stad – nej
    105. Verksamhetsutvecklare /Medborgarskolan – still waiting
    106. Intensivuppdrag lärare i svenska /Upgrades – still waiting
    107. Utredare jämställdhetsmyndigheten – still waiting
    108. Utvecklingsledare miljö /Härryda kommun – still waiting
    109. Skoladministratör /Mimers hus – still waiting
    110. Verksamhetsutvecklare /Vuxenskolan – still waiting
    111. Lärarvikarie SO /Pysslingen – still waiting
    112. SO-lärare /Bollebygdsskolan – still waiting
    113. SFI-lärare /Stenungsund – still waiting
    114. Samhällskunskapslärare /Hvitfeldska – still waiting
    115. Engelskalärare /Montessoriskolan – still waiting
    116. SO-lärare Diserödsskolan – still waiting

  • Sommarprat värda att lyssna på

    —

    by

    Alice Andrews
    in

    Popp sa att jag ofta refererar till olika bra sommarprat och bad mig göra en lista på sommar/vinterprat värda att lyssna på. Och eftersom jag är *bloggqueen* (obs skojar – har en läsare dvs mamma) så ska jag göra en sån lyssna nu, håll till godo!

    Brasklapp: har inte lyssnat på alla sommarprat något av åren, och har ännu några kvar i år som jag vill lyssna på, t.ex. Laleh.

    Brasklapp 2: för att 2020 års sommarprat är mycket färskare blir det fler tips från i år än tidigare år!!

    2020

    • Greta Thunberg (2020) – om klimatförändringar och aktivism. Tydlig känga till (höger)politiken.
    • Björn Natthiko Lindeblad (2020) – berörande om den obotliga sjukdomen ALS, döden och buddhism. Grät.
    • Anders Tegnell (2020) – bara kul att få hans perspektiv på coronan osv.
    • Hedda Stiernstedt (2020) – Nina i Vår tid är nu pratar fint om skådespeleri och vänskap. Älskar hennes röst!!!!
    • Anna Bennich (2020) – om psykologi, ensamhet, psykisk ohälsa, vad som får kärlek att vara osv. Tänkvärt från en psykolog!
    • Stina Wollter (2019)– ett jättevackert sommarprat om konst och döden. Mycket nice musik också – klassiskt blandat med tango blandat med tung hiphop. Hennes följande vinterprat är också jättebra!
    • Madeleine In Hwa Björk (2019) – mycket gripande om adoption och hur jävligt det kan gå till, om hur många förlorade barn det finns.
    • Laleh Pourkarim (2017) – tänkte väl när jag såg att Laleh sommarpratade att jag lyssnat på henne innan. Minns det som bra!
    • Evin Ahmad (2017) – om skådespeleri, klass och rasism. Och riktigt kul också! Märks att det är en skådespelare som gjort det här sommarpratet.
    • Terese Christiansson (2015) – minns att detta berörde mig. Om vilka fruktansvärda och fantastiska människoöden en utrikeskorrespondent kan finna i krigszoner, avlägsna byar och hemma.
    • Saga Becker (2015) – ett fantastiskt och fruktansvärt sorgligt sommarprat om att vara trans.
    • Maxida Märkak (2015) – om kamp och ursprungsfolk och musik
    • Annika Norlin (2015) – om mens och PMS och konst!! Wow!
    • Jason Diakité (Timbuktu) (2014) – om rasism och att vara mittemellan. Minns att jag lyssnade på detta i Frankrike.
    • Athena Farrokhzad (2014) – tror detta är det bästa sommarprat jag nånsin hört. Så otroligt vackert med ständiga referenser till poesi, samtidigt så sorgligt och hemskt och otroligt politiskt. Om rasism och klass och kamp. Har rekord i antalet anmälningar för uppvigling! Skrev om hennes prat här
    • Bea Uusma (2014) – hon som snöat in sig totalt på den misslyckade Andréexpeditionen till Nordpolen. Lärde mig av henne att det finns en val som är ensammast i världen för den sjunger på en sekvens ingen annan kan höra! Hur som helst ett kul och intressant sommarprat om just Andréexpeditionen.
    • Agnes Wold (2014) – Agnes dödar myter om städning, hushåll, barnuppfostran etc på löpande band. Uppfriskande!
    • Maja Ivarsson (2013) – ett gripande sommarprat om Majas liv som varit riktigt långt nere i botten. Om missbruk, överdos, dekadens och kärlek.
    • Liv Strömquist (2013) – golvad av detta sommarprat om mens!
    • Malik Bendjelloul (2013) – golvad även av detta fantastiska sommarprat om hur Searching for sugarman kom till och massa annat fint.

    Erik Lundin! Har jag! Inte! Lyssnat på! Ännu! Men vill! Och ja det var väl ungefär så långt tillbaka jag lyssnat. Enjoy!

    , , , , ,

    One response to “Sommarprat värda att lyssna på”

    1. Mami Avatar
      Mami

      Tack för tips.
      En del har jag hört en del inte. Fantastiskt att du kommer ihåg från tidigare år.

  • Let’s play restaurant

    —

    by

    Alice Andrews
    in

    Jag och Paulina är hus- och kattunge-vakter i tre dagar och vi bestämde att vi skulle leka restaurang haha, och laga mat för den andra. Igår var det jag som var köksmästare och bjöd på trerätters, och idag är det Paulina. Imorgon kommer Mim, Popp och Jenny så då blir det väl något sorts gemensamt projekt, men idag och igår är det restaurang som gäller, dvs den som blir lagad till får sitta och ta det lugnt medan maten förbereds ^^

    Min meny bestod av mini-rårakor med tångrom och dillskum till förrätt, hasselbackspotatis med citron- och kaprissmakande biffar och örtsås till varmrätt, samt vad jag kallar fusk-cheesecake till efterrätt. Allt var jättegott, speciellt varmrätten så låt mig presentera!

    Mini-rårakor med tångrom och dillskum
    1 stor potatis eller två små (för 2 pers)
    Tångrom (brukar finnas bredvid fisk-rommen)
    Ett par kvistar dill
    1/2 dl kikärtsspad (s.k. aquafaba)
    Zest från 1/2 citron
    Rödlök, gräslök eller vårlök
    Salt & Peppar

    Riv potatisen på grova sidan. Hetta upp en stekpanna på medelvärme (gärna teflon eller om det är gjutjärn – ha i riktigt mycket olja!) med lite olja. Tryck ut två rårakor, typ 8 cm i diameter och stek tills du känner att de håller ihop då du kan vända. Salta och peppra när ytan är gyllenbrun. Jag gillar när de blir riktigt knapriga (utan att bli brända).
    Dillskummet hittade jag i kokboken “Hjälp! Veganer på middag” som jag gett mamma. En gör så att en vispar upp 1/2 dl kikärtsspad till ett skum och sedan vänder (obs vänder, fortsätt inte vispa) försiktigt ner lite hackad dill och riven citronzest samt salt. Men tbh så tycker jag nog att crème fraiche duger nog så väl! Men det klart att skum eller mousse är väldigt imponerande 😉
    Servera rårakorna med klickar av dillskummet (eller helt sonika crème fraiche) och en klick tångrom och toppa med hackad dill och eventuellt lite hackad rödlök eller gräslök.

    Ja, bilden kunde ju varit bättre men ju get the point!
    Kocken själv

    Hasselbackspotatis med citron- och kaprissmakande biffar och örtsås
    Både hasselbackspotatisen, såsen och biffarna är recept från Gustav “Jävligt gott” Johansson, men jag har modifierat det lite grand.

    Hasselbackspotatis (4 personer)
    8-12 potatisar
    1 dl ströbröd
    50 g smör
    Citronzest

    Sätt ugnen på 225 grader. Skär varje potatis i tunna skivor men inte hela vägen ner (lägg dom i en slev). Bre på rumsvarmt smör, som jag tog mig friheten att blanda med örtsalt och citronzest (är inte med i Gustavs recept) på varje potatis och ställ in i ugnen i 20 min. Ta ut potatisen och bre på resten av smöret samt strö över ströbröd och salt. In i ugnen 25 min till eller tills de är gyllenbruna. Mmmmmmmmmmmmmmmmunorgasm

    Citron- och kaprissmakande biffar
    Dessa lagade mamma nån gång och de var så sjukt goda! Så smakfulla och saftiga vilket inte är helt lätt att lyckas med alltid. Gjort på Anammas formbara vegofärs, helst den med ärta istället för sojabönor.

    750 g Anammas formbara vegofärs (gärna ärta)
    1 finhackad knipplök (vet typ ej vad knipplök är, men nån typ av lök går väl bra)
    2 klyftor vitlök
    2 msk hackad kapris
    1,5 tsk färsk hackad rosmarin, eller 1 tsk torkad
    1 msk kinesisk sojasås
    1/2 havregrädde
    1 dl pankoströbröd
    Zest från 1 citron
    Salt och rikligt med svartpeppar
    Rapsolja till stekning

    Ta ut färsen från frysen 1-2 timmar innan du börjar. Hacka allt som ska hackas och hiva i det och alla andra ingredienser. Forma till biffar och stek i olja några minuter på varje sida och voilà!

    Örtsås (2 pers)
    3 dl crème fraiche
    1 msk vegomajonnäs
    Ett par kvistar färska örter, obs dill blir verkligen jättegott i!
    Salt och peppar
    Citronzest

    I Gustavs originalrecept så är det bara crème fraiche och örter, och ingen dill. Men jag tycker dillen är essentiell, liksom den färska oreganon. Persilja, rosmarin och timjan är också gott att ha i. En klick vego-mayo för extra god smak, liksom citronzest. Blanda alltihop och servera med potatisen och biffarna. Sååå gott. Här nedan syns rätten i förgrunden och kocken i bakgrunden haha

    Och så till efterrätt var det då som sagt min fusk-cheesecake, som bara består av valfria färska bär, 2-3 digestive-kex per person, samt antingen Plantis vaniljyoghurt, eller Oatlys vaniljvisp. Smula ett digestivekex och lägg i botten på ett genomskinligt glas, ringla över yoghurt eller vaniljvisp, toppa med bär. Gör om samma sak med ett till lager. Toppa gärna med citronmeliss eller mynta längst upp!

    , , , ,

    One response to “Let’s play restaurant”

    1. Mami Avatar
      Mami

      Mums!

  • exkursion med mamma

    —

    by

    Alice Andrews
    in

    Long time no see, jobbjakten fortsätter.

    Idag har jag och mami varit på exkursion i Dalsland och till viss del Bohuslän. Framtida hemviste för mig? Jag drömmer om att köpa ett torp längs med Bohusleden, norr om Göteborg men samtidigt inte för långt. Där vi var idag, Not Quite i Åmåls kommun, är kanske lite väl långt.

    Hur som helst. Vi tuffade de två timmarna dit och kollade på konst och åt lunch. Jag tyckte bäst om foto-storyn om trasiga människor. Blandat foton, texter och installation. Mamma tyckte mycket om manet-installationen som hängde från taket, och klänningen av sytråd. Jag tyckte om keramik-figurerna i trädgården också, speciellt de som låg och guppade i forsen.

    Hörrni, om ni har tillgång till bil och vill ta en tur på den dalsländska landsbygden, åk dit!! Speciellt om ni själva är kreatörer som skapar. En kan få mycket inspiration.

    Lunchen var god, men jag och mamma var eniga i att det fanns mycket som kunde förbättras haha. De var ganska ineffektiva och allting tog slut. Vi fick de sista veganska grejerna juhu. (:

    One response to “exkursion med mamma”

    1. Mami Avatar
      Mami

      Tvål Anders var också fin.
      Keramiken gillade jag också men inte när det är för kulörta glasyrer.

  • Update: jobbjakten

    —

    by

    Alice Andrews
    in

    Jaha efter en lång intervjuprocess fick jag igår reda på att jag inte fick drömjobbet. Vilken besvikelse. Det var verkligen världens drömjobb och jag var en av tre, men den som de valde hade erfarenhet av att jobba som tjänsteperson på kommun vilket inte jag har. Grattis Stephanie till drömjobbet, det är du värd, men jag kan inte låta bli att vara avis. Det är alltså min Reclaim Pride-kollega, hon som jag gjorde festivalen tillsammans med, som blev erbjuden, och som sagt, det är hon verkligen värd men ååh vad jag ville ha det jobbet. Känns hopplöst nu. Är uppe i snart 45 jobbsökningar och det går inge bra.

    1. Spontanansökan /”CANEA Partner Group” – nej
    2. Klimatexpert /Greenpeace – nej
    3. Executive assistant /50by40 – still waiting (tror ärligt de har glömt detta alternativt abrutit rekrytering alternativt struntat i att meddela kandidater som ej blev valda – ansökte fan i februari)
    4. Två-årig forskarutbildning miljövetenskap /Göteborgs Universitet – nej
    5. Forskningsadministratör /Göteborgs Universitet – nej
    6. Hållbarhetsutvecklare /Malmö Universitet – nej
    7. Miljöinspektör /Orust kommun – nej
    8. Miljöstrateg /Helsingborg – nej
    9. Administrativ utvecklare /Naturskyddsföreningen – nej
    10. PhD Human Geography /Lunds Universitet – nej
    11. PhD Political Sciences /Lund Universitet – nej
    12. Projektassistent statsvetenskap /Lund Universitet – nej
    13. Forskningsassistent /Lund Universitet – nej
    14. Project coordinator /Göteborgs Universitet – nej
    15. Miljö- och klimatstrateg /Göteborgs Universitet – nej
    16. Projektsamordnare /Högskolan i Borås – nej
    17. Research Assistant climate change and risk /SIPRI – nej
    18. Samhällsstrateg /Lunds kommun – nej
    19. Samhällsstrateg /Malmö stad – nej
    20. Sommarjobb “Klimatklivet” /Naturvårdsverket – nej
    21. Kulturstrateg /Malmö stad – nej
    22. Utredare miljöanalys /Trafikverket – nej
    23. Trainee miljösamordnare /Förvaltaren – nej
    24. Utvecklingssamordnare /Lunds kommun – nej
    25. Svenskalärare introduktionsprogrammet /Göteborgs stad – avbruten rekrytering pga corona
    26. Förrättningsassistent /Malmö stad – nej
    27. Trainee ledarskap Samhall /Malmö/Lund – nej
    28. Bilförare Gbg – herregud så överkvalificerad för denna tjänst men har jobbpanik ok? – nej
    29. Medlemsrekrytering /Djurens Rätt – nej
    30. Research assistant /GU political sciences – nej
    31. Research assistant /KEG Lund University – nej
    32. Hållbarhetsansvarig /Länsförsäkringar Skåne – nej
    33. Projektledare /Sustainergies – nej
    34. Hållbarhetsspecialist /Östra Göinge kommun – nej
    35. Samhällsplanerare /regional utveckling Malmö – nej
    36. Verksamhetsutvecklare Bilda – still waiting
    37. PhD: A hundred percent renewables – how many percent sustainable? /Chalmers university – still waiting
    38. Outreach strategist /Digidem Lab – nej (men var en av tre, de valde en annan för att den hade erfarenhet som tjänsteperson på kommun vilket jag saknar)
    39. Research assistant negative emissions /LUCSUS – nej (men Wim valde mellan mig och en annan som fick det pga mer kött på benen kring negative emissions eftersom hon skrev sin uppsats om det)
    40. ICES supporting officer – nej
    41. Sustainability advisor /Position green – still waiting
    42. Processledare, Hållbart resande /Mölndals stad – still waiting
    43. Miljöutredare /Göteborgs stad – nej
    44. Miljövärd /Bostadsbolaget – nej
    45. Timvikarie grundskolan Gbg (ok är desperat) – nej
    46. Learning designer /RISE – still waiting
    47. Verksamhetsutvecklare /Studiefrämjandet – nej
    48. Project controller /Länsstyrelsen – still waiting
    49. Project assistant bioekonomin /Chalmers – SKA PÅ INTERVJU!!! update: fick ej jobbet. Men de bad om att få behålla mina kontaktuppgifter då jag passar bra för framtida PhD (!)
    50. Research assistant miljöekonomi /GU– nej
    51. Verksamhetsutvecklare /Kungälvs kommun – nej: det var 133 sökande!
    52. Demokratiutvecklare /Uddevalla kommun – still waiting
    53. Miljökonsult /DeKa Enviro – nej
    54. Research assistant /Malmö Universitet – still waiting
    55. Sustainability manager /Bubbleroom – still waiting
    56. Lärarvikarie gymnasiet /Göteborg – still waiting
    57. PhD land use and biomass /Chalmers – still waiting <–skicka in augusti
    58. Utvecklare /Länsstyrelsen – still waiting
    59. Vikariat folkhögskolelärare /Interkulturella folkhögskolan – still waiting
    60. Lärare franska/engelska /Samskolan – nej
    61. Driftledare /SUEZ – still waiting
    62. Utredare/analytiker /Myndigheten för kulturanalys – still waiting
    63. Hållbarhetsstrateg /Trollhättan stad – still waiting
    64. Lärar-vikarie /Jensens – still waiting
    65. Studieadministratör GU vikariat – still wairing
    66. Miljökonsult /Intersolia – nej
    67. Projektassistent havsförvaltning /GU – still waiting
    68. Projektassistent NAFS /GU – still waiting

  • Roots – Alex Haley (1976)

    —

    by

    Alice Andrews
    in , , ,

    Har läst Alex Haley’s Rötter.

    Rötter – Alex Haley (1976), originaltitel: Roots – The Saga of an American Family

    Rötter rekommenderade mamma för mig för länge sedan, och i dessa tider av Black lives matter tyckte jag det var passande att läsa den. Jag läste ut den på mindre än tre dagar för den var så bra. Den handlar om Kunta Kinte, en gambiansk man av mandinka-folket född på mitten av 1700-talet som blir tillfångatagen av slavjägare och skeppad till Amerika under fruktansvärda, inhumana förhållanden. Jag kan inte ens föreställa mig hur fruktansvärt det var, men Haley porträtterar det bra (läste att han gjort den resan med ett lastfartyg, tagit av sig naken och gått ner i lastutrymmet på båten och sovit alla tio nätter där för att riktigt känna hur det kändes – även om det under triangelhandeln var så trångt att människorna var tvungna att ligga som sillar, fastkedjade i sin egen avföring under flera veckor). När Kunta kommer till amerikanska södern försöker han först rymma flera gånger, men blir så småningom kuvad till lydnad. Han är den enda bland slavarna han bor med som är född i Afrika, så de tycker han är konstig, och han själv tycker det är sorgligt hur de Amerika-födda svarta inte känner till sin bakgrund, sin kultur och sina seder. Själv är han stolt över sitt ursprung, och det är viktigt för honom att föra det vidare. Vilket han också gör, så andra hälften av boken följer Kuntas barn, barnbarn och barnsbarnsbarn ända fram till Alex Haley själv. Genom generationerna får en ta del av hur fruktansvärt slavarna behandlas, hur rasismen som ännu idag finns kvar har sin rot i detta fruktansvärda, hur familjehistorien berättas från far till son och mor till dotter, hur släktkrönikan går i arv, liksom trauma.

    Det är en plikt att vi som inte har någon erfarenhet av rasism, vi som till skillnad från svarta som medvetandegörs om sin hudfärg sedan barnsben kanske inte ens reflekterat över vår hudfärg och hur den gett oss och kommer att ge oss privilegier, bildar oss själva om rasism. Vi måste var aktiva antirasister, och då krävs det att vi förstår och tar in det ohyggliga som skett och fortfarande sker. Det är estimerat att omkring 12 miljoner människor kidnappades från Afrika under de fyra sekel då slavhandeln ägde rum, men alla kom inte fram eftersom resan över var under så fruktansvärda förhållanden att 1-2 miljoner dog. Dessutom dog många även i slavräder och mord, och dagens rasism som är ett direkt resultat av slavhandeln bär också ansvaret för oräkneliga svarta och bruna människors liv. Den här boken är ett sätt att bilda sig, att försöka förstå, även om det är omöjligt. Läs!

    Andra böcker på ämnet rasism, som jag också läst och rekommenderar, är exempelvis:

    Vända hem – Yaa Gyasi. Också en generationsroman som börjar i Afrika på 1700-talet och slutar i USA i modern tid. Om två tvillingar varav den ena blir skeppad som slav till Nya världen, och den andra stannar i nuvarande Ghana, och om hur trauma går i arv, generation efter generation. Skrev om den 2019.

    Collective Amnesia – Koleka Putuma. En fantastisk poesisamling av en sydafrikansk ung, queer och svart kvinna. Om feminism, rasism, queerhet och trauma som går i arv. Blev mycket drabbad av den här boken. Jag tänker speciellt på en dikt som heter “Water”, som handlar om hur svarta ofta retas för att vara rädda för vatten eller inte kunna simma. Här är ett utdrag:

    Yet every time our skin goes under
    It’s as if the reeds remember that they were once chains
    And the water, restless, wishes it could spew all of the slaves and ships onto shore
    Whole as they had boarded, sailed and sunk
    Their tears are what have turned the ocean salty,
    This is why our irises burn every time we go under.

    Läs hela dikten här

    Assata: An autobiography – Assata Shakur. Assata Shakur är USA:s most wanted woman. Hon anklagades för att ha skjutit en polis och hamnade i fängelse. Innan dess var hon aktiv i Svarta pantrarna, och en sann aktivist för feminism, antirasism och socialism. Hon lyckades dock fly från fängelset och lever än idag i exil på Kuba. Hennes självbiografi är otroligt bra och jag strök under massor av grejer. Läs!

    En halv gul sol och Americanah – Chimamanda Ngozi Adichie. Den förstnämnda skildrar 60-talets Nigeria och det inbördeskrig som utbröt där när Biafra vill bli självständigt. Otroligt drabbande bok (även om det tar ca 150 sidor innan en kommer in) där en lär sig mycket om Nigerias historia. Den andra handlar om hur en svart nigeriansk kvinna kommer till USA för att studera och hennes upplevelse kring det. Också otroligt bra. Skrev om En halv gul sol 2018.

    Niceville – Katherine Stocket. 1960-talet i Mississippi, om en svart hemhjälp och en vit journalist. Om white saviour complex, rasism, ärvda trauman och vänskap. Obs, författaren är dock vit. Skrev om den 2013.

    En droppe midnatt – Jason Diakité. Jason “Timbuktu” Diakités typ självbiografi, även om den är skriven på ett roman:igt sätt. Om att vara brun, ha en svart pappa och en vit mamma, växa upp som brun i Lund på 80-talet, om rasism och trauma som går i arv. Skrev om den 2018.

    Böcker jag vill läsa:

    Why I’m No Longer Talking to White People About Race –
    Reni Eddo-Lodge.Om rasism och white privilege. Har beställt den från adlibris nu!

    Don’t call us dead – Danez Smith. En annan drabbande diktsamling på ämnet. Har beställt!

    Freedom is a constant struggle – Angela Davis. Legenden, akademikern, aktivisten och feministen Angela Davis reflektioner kring rasism.

    Black skin, white masks – Franz Fanon. En annan klassiker om svart identitet och rasism.

    Autobiography of Malcolm X som faktiskt skrevs av Alex Haley som alltså också skrev Roots.

    Your silence will not protect you – Audre Lorde. Audre var svart, queer och kvinna och hennes diktsamling är färgat av det. Vill läsa!

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Invandrarna, Utvandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige – Wilhelm Moberg (1949-1959)

    —

    by

    Alice Andrews
    in ,

    I augusti 2019 cyklade jag en het sensommardag till Malmö från Lund och tillbaka, och på vägen hem stannade jag på ett Erikhjälpen där jag hittade Mobergs Utvandrarna och Invandrarna för typ 20 kr styck, och båda var tryckta i samband med att böckerna kom ut, dvs tidigt 50-tal – så bara själva åldern på böckerna kändes som en raritet. Dessutom är det ju en klassiker som en “bör” ha läst och en bekant till mig intygade den sommaren att de var väldigt bra. Så jag köpte dem och började läsa. Jag läser ju ofta böcker parallellt, men till jul hade jag läst ut båda tegelstenarna och var tvungen att köpa Nybyggarna och Det sista brevet till Sverige också, vilka jag läste under våren. Och i maj hade Kristina, Karl-Oscar, Ulrika och alla de andra emigranternas historia varit med mig i flera månader – inte bara som böcker utan jag blev även besatt av musikalen och började titta på tv-serien från 70-talet som finns på Svt:s öppna arkiv. Kort sagt är det en fantastisk historia som jag vill berätta lite om.

    Utvandrarna kom ut 1949 och utspelar sig på mitten av 1800-talet i en liten by i Småland. Den skildrar hur en grupp människor, med Karl-Oskar i spetsen, bestämmer sig som några av de första från sitt område, att utvandra till Amerika på grund av den svåra hungersnöden. Till en början vägrar hans hustru Kristina att gå med på emigrationen, men då deras yngsta dotter dör på grund av svälten går hon med på det och de börjar packa sin “Amerikakista”. Det är inte bara Karl-Oskar och Kristina och deras barn som följer med, det är också farbror Danjel som på grund av det stränga kristna styret i Sverige inte får utöva sin religion på det sätt han vill, den forna sockenhoran Ulrika som vill börja om från början och hennes dotter Elin, Karl-Oskars bror tillika livsnjutaren och drängen Robert och hans kamrat Arvid, och Jonas-Petter som levt i ett olyckligt äktenskap. Tillsammans beger de sig mödosamt med alla sina ägodelar till Karlshamn varifrån briggen Charlotta skall ta dem över Atlanten. Boken skildrar hemlandet Sverige och resan därifrån och Moberg utmejslar ömt alla sina karaktärer. Och det är så mycket misär där på skeppet, över 100 människor på en 30 meter lång båt i flera månader, inget färskt vatten, maläten mat, skeppssjuka, jämmer och elände, men samtidigt – i Sverige skulle de dött av svält.


    “Nej” av Benny Andersson med Helena Sjöholm, Anders Ekborg och Peter Jöback skildrar hur Robert vill utflytta till Amerika eftersom han blir misshandlad av sin husbonde och att han inte vill vara dräng, och hur Karl-Oskar försöker övertala Kristina att utvandra.


    Den vackra låten “Vi öppnar alla grindar” skildrar hur prosten försöker övertala Kristina, Karl-Oskar, Ulrika och de andra att inte utvandra, men hur de ändå ger sig av.

    Invandrarna är uppföljaren och kom ut 1952. Den föregående delen slutar i samband med att de småländska, fattiga bönderna äntligen kommer till Amerika, och Invandrarna börjar när de kliver i land. Den skildrar sällskapets strapatser i det nya landet som tog emot dem: hur Karl-Oskar vill längst in och längst bort till en plats som kallas Minnesota, hur de far med ånglok som går så snabbt som 30 km i timmen, hur Robert drömmer om att gräva guld i Kalifornien, hur Kristina ömkar de svarta slavarna på ångbåten och hur det nya landet skrämmer henne, hur de utfattiga tar sig fram till dit de för andra gången i sina liv skall bygga bo.

    Nybyggarna kom ut 1956 och skildrar, som titeln avslöjar, hur svenskarna efter en mödosam resa i sitt anletes svett bygger upp sitt nya liv vid sjön Ki-Chi-Saga i Minnesota. Till en början är det hårt: ingen litar på nykomlingarna så det är cash som gäller, de kan inte språket, Robert har gett sig av till guldfälten och med honom extra arbetskraft, somrarna är hetare än i Sverige och vintrarna mer stränga, regnet våldsammare och torkan obarmhärtigare. Samtidigt har nybyggarna också mer frihet än i Sverige: här finns inga kungliga överheter, inga kyrkans ämbetsmän som kommer på husförhör, här reder var och en sig själv och trots att arbetet är hårt och starten är seg, är jorden så bördig att nybyggarna reder sig i det nya landet. Förutom Kristina, som i hemlighet drömmer sig tillbaka till sitt Duvemåla. Nybyggarna skildrar också Roberts och Arvids resa på California trail, som de flesta vet inte riktigt gick som de tänkt.


    “Guldet blev till sand” måste väl vara en av de kändaste från musikalen, framförd av Peter Jöback. Jag lyssnade på musikalen i takt med hur långt jag kommit i böckerna, och när jag hörde den här grät jag.


    Den vackra “Du måste finnas” framförd av Helen Sjöholm handlar om hur Kristina för första gången i sitt liv tvivlar på sin tro.

    Sista brevet till Sverige är den fjärde och sista delen i romansviten och utkom 1959. Nu har åren hunnit gå, och Karl-Oskar och Kristina sitter säkra på sitt settlement, och de är nu långt ifrån ensamma. Flera svenskar och andra européer har inflyttat, men Karl-Oskar och Kristinas settlement är det äldsta. De är inte längre squatters, utan har betalat (till staten – inte till de som marken stals från i från början) för sig, och de börjar bli gamla. Den här boken är kortare än de tidigare tre, och lite mer reflekterande. Exempelvis skildrar det det amerikanska inbördeskriget 1861-1865 och Sioux-stammens revolt 1862 genom de svenska nybyggarnas perspektiv. Det är också första gången, upplever jag, som koloniseringen av Amerika problematiseras – som det går upp för de svenska nybyggarna att landet de kallar sitt stals från ursprungsbefolkningen först, även om det är svårt att kännas vid att de bor på stulet land.

    Utvandrarna/invandrarna-sviten är ett mästerverk som håller väl såhär mer än 70 år efter att den första delen utkom. I början måste en vänja sig lite vid alla konstiga ord en aldrig hört (i början hade jag kunnat slå upp ett ord per sida jag inte hade hört förut), men en vänjer sig så småningom. Sen får en också vara beredd på att det här är en produkt av sin tid – dvs 1950-talet då rasistiska ord som n-ordet fortfarande var i bruk – men det är också en magnifik historia om den svenska utvandringen och om klass. För det här är utfattiga bönder som flyr från Sverige på grund av svält, och även om de arbetar hårdare än vi någonsin kan föreställa oss, och även om de till slut får leva gott – så dör de i tidig ålder med utslitna kroppar. Även om det är 150 år sedan så ser det likadant ut idag: människor som jobbar med fysiskt tunga yrken såsom undersköterskor, sjuksköterskor, städare och industriarbetare är lågt betalda och lågt värderade, arbetsplatsolyckorna är fler, arbetsrelaterade skador är fler, deras kroppar blir uttjänta tidigare, pensionen blir låg, och så fortsätter det så, klassamhället. Som också ofta sammanfaller med ras. Då, på Karl-Oskars och Kristinas tid, var det de fattiga bönderna som arbetade hårdast, de som försåg landet med mat, men också de som dog i förtid och vars kroppar slets ut. Idag är det sjuksköterskorna, busschaufförerna, undersköterskorna, lokalvårdarna, taxichaufförerna, diskarna, dagisfröknarna och äldrevårdarna som bär upp samhället – och vars kroppar slits ut i förtid. Och nu som då finns rasismen kvar, även om den för 150 år sedan var så explicit att slaveriet av svarta människor fortfarande fanns kvar i södern och den amerikanska ursprungsbefolkningen bestals på sina jaktmarker och långsamt motades bort.

    , , , , , , , , , , , ,

    One response to “Invandrarna, Utvandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige – Wilhelm Moberg (1949-1959)”

    1. Mami Avatar
      Mami

      Det är fint att du fått papi att läsa hela sviten.
      Jag borde också…

  • Thesis defence love

    —

    by

    Alice Andrews
    in

    För en vecka sedan försvarade jag min uppsats. Mina nära och kära var där. Mamma och pappa, Mim och Popp, Lise och Ronja, Mirela, Paulina. Det var så himla fint. Mamma frågade mig för ett tag sen vad jag önskade mig i examens-present, men att se dem på zoom närvarande på mitt defence, och att de pratade om det efteråt med varann, det var bättre än någon present någonsin. Och Paulina var så gullig, hon var stolt över mig. Och som ni ser kände jag mig mer loved än någonsin, haha.

    Och det gick bra också! Fick högsta betyg på min master-uppsats!!!!!!!!!!! Vilket ger mig ett meritvärde på 4,5 (av 5) för hela min masterutbildning, och med högsta betyg på masteruppsatsen är jag kvalificerad för att söka PhD:s. WOHO!

    Är numera officiellt arbetslös också!

    , , , , , , , , ,

    One response to “Thesis defence love”

    1. Mami Avatar
      Mami

      <3 <3 <3

  • Mitigating climate change, one hamburger at a time – explained

    —

    by

    Alice Andrews
    in

    Igår (eller egentligen i förrgår, men det officiella hand in-datumet var igår) lämnade jag in min masteruppsats. Den fick titeln “Mitigating climate change, one hamburger at a time” – en titel som funnits med nästan från början. Ganska gött eftersom just att få till en catch:ig men samtidigt talande titel sådär på slutet kan vara rätt svårt.

    Såhär såg det ut när jag lämnade in råmanus på min C-uppsats för fyra år sedan:

    webcam-toy-foto4
    webcam-toy-foto3

    Till mitt stora förtret har kepsen jag hade där försvunnit, tror den kom bort i flytten. Så synd :(((( men två seger-favorit-i-repris-bilder (utan keps) i web-camen får en väl ändå ta:

    (Off-topic men serni hur muskliga mina armar ser ut? Tror jag är i min bästa form någonsin styrkemässigt, tack vare all acroyoga och yoga)

    Min uppsats är alltså en analys av hur Max Hamburgare kommunicerar sin klimatkompensation (alltså carbon offsetting) online och i reklamer, samt hur ett urval av deras kunder (92 närmare bestämt) uppfattar den här kommunikationen. Jag tänker göra en “Alice master-uppsats för dummies” nu, eller ja, mer förklara den på ett enkelt sätt och på svenska så att folk som inte läst LUMES förstår (det är ju en hel del koncept och ord som bara existerar inom mitt fält som kan vara svårt att förstå).

    För att ge lite bakgrund så har carbon offsetting, dvs klimatkompensation, blivit allt mer populärt bland företag (men även privatpersoner) de senaste åren. Stater har gjort det sedan 90-talet via mekanismer reglerade av FN, men det finns även en parallell marknad som är till just för alla som inte är stater. Carbon offsetting går till så att en aktör som har höga växthusgasutsläpp, i det här fallet Max, kompenserar de här utsläppen genom att köpa carbon credits från något klimatkompensations-projekt ofta i Globala Syd. Logiken bakom detta är klassisk marknadslogik: att istället för att minska utsläpp i Globala Nord, där det är dyrt och krångligt, så kompenserar en detta genom att binda samma mängd koldioxid någon annanstans där det är billigare (dvs Globala Syd). Konkret så brukar det vara trädplanterings-projekt för träd suger ju som bekant upp koldioxid från atmosfären. Resultatet blir netto noll: samma mängd koldioxid som Max släpper ut genom sin produktion sugs upp av träden i Uganda. Det låter ju väldigt bra men carbon offsetting kan kritiseras av många olika anledningar. Exempelvis finns det trädprojekt som haft väldigt koloniala inslag, dvs mark har blivit stulen från lokala bönder. En skulle också kunna kritisera klimatkompensation för att bara tackla symptomen och inte roten till problemen, vilket är koldioxidutsläpp. Det är nämlien viktigt att förstå att koldioxid fortfarande släpps ut: det är inte så att Max’s hamburgare plötsligt resulterar i mindre koldioxidutsläpp bara för att Max kompenserar dem. Nej, utsläppen är fortfarande exakt samma som innan, det är bara det att de betalar för att någon annan skall suga upp den mängden koldioxid de släppt ut. Det är också viktigt att förstå att de carbon credits som säljs är s.k. ex ante, dvs planerad kompensation. Max betalar alltså för att träden i framtiden skall suga upp den koldioxid de släpper ut (träden har alltså inte sugit upp koldioxiden ännu, utan skall göra det inom ett par årtionden). 

    Det som är annorlunda med Max är då att de inte bara kompenserar för den mängd de släpper ut, utan även för 10 % extra. Därför kallar de sin meny för “klimatpositiv” och att “varje tugga är bra för klimatet” eftersom netto-utsläppen inte bara blir noll, utan negativa: de betalar för att suga upp mer från atmosfären än vad de släppt ut. Det är dock väldigt förenklat, argumenterar jag, att säga att “varje tugga är bra för klimatet”, eftersom hamburgaren som sagt har exakt samma utsläpp som förr. Produktionen av den där hamburgaren, speciellt biff, bidrar fortfarande till klimatförändringar. Enda skillnaden är att Max betalar för att de där utsläppen (och lite till) ska sugas upp i framtiden.

    Mina främsta/mest intressanta resultat är tre:

    1) Att Max’s koncept “klimatpositivitet”, eller att “varje tugga är bra för klimatet” verkar ha etsat sig fast hos de kunderna jag intervjuade, eftersom en uteslutande majoritet var positiv till Max’s klimatkompensation och sa att Max’s “klimatpositiva” meny är bra för klimatet. Trots den här allmänna positiviteten till Max’s klimatkompensation och “klimatpositiva” meny, så är det dock försvinnande få (bara två) som faktiskt förstod vad det betyder. Många sa att menyn är “bra för klimatet” men ingen visste exakt hur menyn skulle vara bra för klimatet, och vad det är Max gör som gör att de kan säga att menyn är bra för klimatet.

    2) Max lägger väldigt mycket ansvar på individen att konsumera hållbart. Ibland på ett väldigt subtilt sätt, t.ex. när Max’s hållbarhetschef säger att Max hjälper kunderna att “slay the monstrosity of climate change” genom att ge dem “climate positive products in their hands”. Det är en målande metafor, men den visar att det är Max’s kunder som ska tackla klimatförändringar, och att Max bara provide:ar dessa kunder med “vapen” i den kampen, dvs “klimatpositiva” produkter. Ibland är det dock smärtsamt tydligt att det är just individer som skall stå på barrikaderna, och inte Max, t.ex. när Kaj Török säger: “So I asked you earlier, who is going to stabilise the climate? Is it you, is it me? No, I think it is the consumers.”. Det här att Max lägger väldigt stort ansvar på individen, samtidigt som de individer jag intervjuade generellt var positiva till Max’s klimatkompensation, tillåter Max att undvika att ta ansvar för att producera mer hållbart (dvs att minska sina utsläpp), eftersom det ändå är kundernas ansvar att konsumera hållbart.

    Här ser en Max’s totala växthusgasutsläpp och hur de ökat stadigt.

    3) Trots att Max lägger det här ansvaret att stoppa klimatförändringar på individen, så verkar det inte som de intervjuade kunderna själva lägger det ansvaret på sig. Dvs, de identifierade sig inte i så stor utsträckning som ansvarsfulla konsumenter som konsumerar Max’s “klimatpositiva” burgare just för att de är “klimatpositiva” – utan för alla intervjuade var det endast av praktiska skäl de åt på Max. Detta indikerar att s.k. governmentality inte är så starkt just för de här kunderna.

    I min slutsats skriver jag att implikationerna av att Max placerar såpass stort ansvar på individen att tackla klimatförändringar genom att konsumera Max’s “klimatpositiva” burgare är två, nämligen att stoppa klimatförändringar skall göras individuellt, och det skall göras genom konsumtion. Detta fångas väldigt bra just i Max’s reklam “Every bite is good for the climate” vilket essentiellt betyder att ju mer burgare en äter desto bättre mår klimatet (vilket alltså är en sanning med modifikation).

    Reklam från Max

    Jag avslutar med att säga att jag inte tror att företag som Max ens kan vara de främsta klimatkämparna, för deras, liksom alla företags, existensberättigande är ekonomisk vinning och än så länge är det bara en vacker dröm att kunna frikoppla ekonomisk tillväxt från miljöförstöring. Därför tror jag inte heller att EU eller regeringar kan vara det, eftersom de radikala åtgärder som krävs skulle innebära alldeles för stort hot mot tillväxt. Därför tror jag på civilsamhället och att individer bör engagera sig i klimatkampen, inte genom att konsumera Max’s hamburgare men genom kollektiv organisering för att kräva radikal miljöpolitik på en global skala. Det som tillåter att företag har höga utsläpp är ju strukturer byggda på evig tillväxt så per definition krävs stukturell förändring (dvs, inte bara tackla symptomen utan faktiskt roten till problemet). Min sista mening är denna: Along the way, one might grab a burger for lunch, but the struggle to halt climate change should neither start nor end there.

    , , , , , ,

Om mig

En (snart) trettioårig person med (snart) tjugo års (!) bloggkarriär, som nuförtiden mest upprätthåller bloggandet för min egen nostalgis skull, men du är förstås välkommen att hänga på. Skriver mest om kultur jag konsumerar, men även om min vardag, politik och annat smått och gott. Borgerliga intressen – god mat och vin, vackra tavlor, klassisk litteratur och dyra sporter – med hjärtat på rätt ställe (d.v.s. vänster).

Kategorier

Arkiv

Log in