Alice Andrews

Borgerliga intressen men hjärtat till vänster. Välkommen till min högst osporadiska blogg.



  • Author: Alice Andrews


    November 2024

    Hur var november?

    November gick från varm till svinkall till varm igen. November var månaden då magen äntligen började synas – så till den grad att random, okända och kända människor vid flera tillfällen frågat om jag är gravid. Tycker det är lite magstarkt ärligt talat – jag menar man kan ju faktiskt vara lite upplöst bara! Eller typ tjock? – men samtidigt blir jag glad att det faktiskt syns nu. Halva graviditeten har gått!

    Månadens sociala

    Tjaaa, vad har hänt i november? Kan inte påstå att jag varit super-social. Har träffat Popp, vi har gått på Andrum och en annan dag sov jag över hos henne. Mim kom till oss och sov över en måndag (det var då jag trodde jag glömt släcka ljuset…). Jag var på aw med mina gamla kollegor här i Trollhättan också! Mycket trevligt var det. Och ja juste, förra helgen hade mamma julmarknad. Vi sov hos dom i Spekeröd efter och det var mys. Min mamma e världens coolaste!!!

    Månadens mat

    Kan inte komma ihåg att jag ätit när särskilt speciellt i november. Men premiärade pepparkaka på jobbet!

    Dessutom har Oatly’s enlitersförpackningar med baristamjölk kommit till Trollhättan. Wowowow!

    Sen har ju faktiskt Olivia bjudit mig på riktigt god mat. Dels åt vi vietnamesiskt på Lilla Hanoi en dag, innan vi skulle på den första teatern, och sen så var vi också hemma hos henne och gjorde egengjorda dumplings en söndag när jag hade varit på Friskis-uttagning. Båda var mmmm

    Månadens TV/film

    Jag har sett flera bra filmer i november! Den dansksvenska filmen Hjärter dam som var riktigt bra och lite obehaglig, den danska filmen Bastarden med Mads Mikkelsen som också var väldigt bra, den australiensk-indiska filmen Lion med bland andra Nicole Kidman och han som spelar huvudrollen i Slumdog Millionaire, vad han nu heter – jag och Are grät ikapp på denna – och den lågmälda men intensiva dialogfilmen Mass. Samtliga av dessa filmer på SvtPlay, och samtliga riktigt bra!! Vem behöver Netflix när man har Svtplay?? Haha. Ja, och annars har jag och Are kollat vidare på Game of Thrones. Tror vi är på sjätte säsongen nu??

    Månadens musik

    Nää, inte lyssnat på något särskilt i november tbh. Men däremot glömde jag skriva i oktober-inlägget att jag och Mim ju faktiskt var och såg Broder John ackompanjerad av flera medlemmar ur Dina ögon i oktober. Så det var ändå musik som präglade oktober!! Men december lär väl präglad av lite julig jazz och soul, och en och annan juldänga 🙂

    Månadens natur

    Igår – alltså sista november – var jag och Are med våra gulliga grannar  Rickard och Dorte ute och satte ut vägpinnar – för det gör man tydligen själv i vår vägförening? Mycket välbehövligt. Men det var ju en liten naturupplevelse! Annars har väl inget särskilt natur:igt hänt. Jo, vi gick Gårdsjön runt en söndag när jag och Are sovit hos m&p. Olivia och Annika (mammas väninna) var med också. Det var en fin höstdag!

    Månadens scenkonst

    Har blivit mycket scenkonst i november!! Olivia och jag har sett Mitt i livet och Extas på Stora teatern, som en del av Olivias trettioårspresent till mig. So cute av henne!!! Den förstnämnda skrev jag om här, tillsammans med Vansinnet som jag såg med mamma på Backateatern. Båda var helt otroliga. Extas såg vi förra veckan och den var… Ganska bra, men inte i klass med de två förstnämnda. Jag hade lite svårt att hänga med i storyn haha, och det kändes som mycket av teatern bars upp av alla ljus- och ljudeffekter. Men samtidigt var den såklart sevärd och det är såklart alltid värt att se scenkonst live.

    Månadens böcker

    Har bara lyckats läsa ut Trollkarlens hatt av Tove Jansson i november, men jag fortsätter traggla på med Borta med vinden samt fortsätter med Liv Strömqvists senaste seriealbum, och en del annat smått och gott relaterat till avhandlingen 🙂

    Månadens köp

    Tja, när jag blev lurad att köpa “isländska” ulltröjor i “100% mohair”, i “nordisk design” som skulle vara lösa i passformen och perfekt för kalla vinterdagar för 499 kr var det ju definitivt INTE månadens köp. Blev scam:ad. Så jävla dum, såhär i efterhand fnns ju alla varningstecken. Jag köper ju inte ens ull nytt egentligen, men kunde inte motstå denna rea och detta fantastiska pris. Det var too good to be true, obviously. Tur att jag betalade via Klarna som har stoppat betalningen.

    Tröjan de sålde och marknadsförde som 100% mohair-ull, en total scam
    Tröjan jag fick, 100% akryl
    “Made in China”

    En önskan inför kommande månad?

    Ungefär som i oktober: att graviditeten fortsätter gå bra och att bebisen inte vill komma ut alldeles för tidigt. Ännu skulle den inte överleva utanför mig. Och att Israel slutar bomba och döda oskyldiga i Gaza. Samt en fin jul. Halleluja amen.


    Leave a Reply

    Your email address will not be published. Required fields are marked *

    This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.


  • Author: Alice Andrews


    Två otroliga teatrar

    Den här veckan har jag upplevt två fantastiska kulturupplevelser, båda teatrar. Kul eftersom det ändå händer rätt ofta, enligt min upplevelse i alla fall, att teatrar helt enkelt är… Sådär? Alltså, alltid roligt att se live skådespeleri, och det har något att det jag upplever, det händer bara här och nu och kommer aldrig vara exakt samma igen. Men som sagt, min upplevelse på de senaste teatrarna jag varit på har varit lite… Meh. Men nu så!

    Den första jag såg var i tisdags med min syster (som en del av hennes otroliga trettioårspresent till mig), på Stora teatern där vi såg “Mitt i livet”. Teatern handlar om ett heterosexuellt par 40+, som, “mitt i livet”, under en tidig morgon, diskuterar sin relation. Den första scenen är att kvinnan i relationen inte kan sova och går upp för att dricka te under småtimmarna. Mannen kommer ner och kommenterar direkt något om att hon värmt vatten på spisen istället för i den energisnålare vattenkokaren. Något som sedan sätter tonen för hela pjäsen. Hela teatern utspelar sig i det där vackra köket under de där småtimmarna, och hela tiden böljar dialogen fram och tillbaka, mellan sorg och smärta och även viss humor. Tänkte lite på “Scener ur ett äktenskap” som ju också är väldigt dialog-baserad. Tyckte mycket om pjäsen! En del igenkänning, en del skratt (även om både jag och Olivia var rörande över om att övriga publiken var alldeles för frikostiga med sina skratt – det var liksom inte en rolig pjäs, men den kändes mycket!!). Påminner mig om en text på DN Kulturs “Störningsjouren”: Teaterpubliken måste faktiskt sluta skratta så förbannat (2023-07-29)

    Den andra pjäsen jag såg var på Backateatern med mamma, också en del av hennes (och pappas) otroliga 30-årspresent i form av en luftballongs-skapelse i papier marché i vars korg små lappar med olika biljetter (“kulturupplevelse”, “grävjobb 30 min” osv) fanns. Detta var en av de två kulturupplevelserna (den förra var avsmakningsmenyn på Växthuset i Stockholm i somras). Pjäsen hette “Vansinnet” och jag hade inte läst något om den alls, men mamma upplyste mig om att det egentligen var en teater riktad till barn från tio år. Och det förstod man ju, utifrån allt mycket uppskattade (att döma av barnens skratt) publikfrieri i form av exempelvis absurda utstyrslar, roliga röster, rapar, etc etc. Men! Oh så mycket det fanns även för oss vuxna, vilket antagligen gick barnen förbi. Som exempelvis referenserna till Foucault.

    Pjäsen handlar om barnet Elvira som har svårt att sitta still och koncentrera sig i skolan, och som också har problem med att kontrollera sin ilska. Förmodligen en karaktär många barn (och vuxna som jobbar med barn) kan känna igen. Hon blir föremål för de vuxnas missnöjdhet, som tycker hon behöver utredas. Hon uttalar en önskan: att få komma till en plats där det inte finns några utredningar eller kuratorer. “Aha!” säger Elviras “goda fe” som dyker upp i ett glitterregn – en stilig skallig man iklädd hornbågade glasögon, vit polo, kavaj och midjehöga sjuttiotalsbyxor (riktigt snygg outfit för övrigt) – (med fransk brytning): “Du vill alltså åka till en tid utan institutioner. Det blir medeltiden!”. Och så får Elvira följa med Michel på en resa genom olika epokers syn på galenskap – en själens resa – och lära sig om hur “normalitet” bara är en konstruktion. Mycket fyndig plot, otroligt underhållande, fantastiskt skådespeleri, absurt och nästan vansinnigt utan att det alls blir konstigt. Hade det funnits biljetter kvar hade jag absolut rekommenderat denna, men den verkar vara mer eller mindre slutsåld.

    Tack Olivia och mamma för två fantastiska kulturupplevelser!! ❤️


    One response to “Två otroliga teatrar”

    1. […] en del av Olivias trettioårspresent till mig. So cute av henne!!! Den förstnämnda skrev jag om här, tillsammans med Vansinnet som jag såg med mamma på Backateatern. Båda var helt otroliga. Extas […]

    Leave a Reply

    Your email address will not be published. Required fields are marked *

    This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.


  • Author: Alice Andrews


    Släckte jag ljuset????

    …ja, det gjorde jag. Men när jag var halvvägs till stationen med Mim i bilen, mindes jag plötsligt inte om jag släckt stearinljuset på köksbordet eller inte. Körde Mim hela vägen (egentligen skulle jag parkerat bilen över natten vid gratisparkeringen längre bort och så skulle vi gått tillsammans till stationen och ta tåget ihop) men sen fick jag vända och åka hela vägen hem igen. Och självklart hade jag släckt ljuset, lol. Körde en helomvändning och stannar hemma under dagen istället, och åker in till stan först på kvällen för teater med Olivia. Men så sjukt onödigt, suck. Men bättre med en extra vända med bilen bara för att dubbelkolla, än ett nedbrunnet hus. Hualigen!

    Blir att jobba från soffan idag också

    One response to “Släckte jag ljuset????”

    1. Mami Avatar
      Mami

      Så jobbigt när man inte är 100% säker.
      Igår på väg till bio med filmklubben i Tanum så fick jag vända och åka hem eftersom jag bara var 99% säker på att jag hade släckt ljuset på köksbordet. Ljuset var släckt och jag hann till bion och den belgiska filmen Close, mycket sevärd.

    Leave a Reply

    Your email address will not be published. Required fields are marked *

    This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.


  • Author: Alice Andrews


    Tre saker jag tänkt på det senaste

    • Hur otroligt svårt det är att komma ihåg att klippa tånaglarna på den kalla delen av året när man bor i hus och duschen ligger i källaren. Jag är liksom ALDRIG barfota någonstans förutom i sängen och i duschen p.g.a. att det är kallt. Tänker varje gång jag går och lägger mig att juste, jag skulle ju klippa tånaglarna… och så glömmer jag det varje gång jag är i badrummet där nagelsaxen är, eftersom jag har strumpor (och tofflor) på mig
    • Kommer jag över huvud taget kunna amma???? En jobbig graviditetsgrej (i en i övrigt ganska skonsam graviditet so far i alla fall): jag får så otroligt ont i bröstvårtorna så fort de blir lite kalla. Det kan räcka att jag tassar upp på toa på natten, alltså typ tre minuters utsatthet för kyla. Jag har ganska känsliga bröstvårtor sen innan, och detta kunde hända även pre-graviditet, men mycket mer sällan. Nu händer det var och varannan dag och gör så jävla ont??? Som att någon skulle klämma superhårt och vrida om, så känns det. Och det tar ganska lång tid innan smärtan lägger sig – det behövs värme. Tänk om det kommer göra för ont att amma, med mina känsliga bröstvårtor??
    • Vem är det som är där inne och när tänker den ge sig till känna?? Är sååå nyfikeeeen på att känna någon form av rörelse

    One response to “Tre saker jag tänkt på det senaste”

    1. Mami Avatar
      Mami

      Fin reflektion kring tånaglarna 🙂
      Bröstvårtorna, det kanske är en hjälp för påminna dig om att skydda brösten…kyla kan ju ge mjölkstockning.

    Leave a Reply

    Your email address will not be published. Required fields are marked *

    This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.


  • Author: Alice Andrews


    Oktober 2024

    Hur var oktober?

    Oktober var höstig. Det var att verkligen komma tillrätta på jobbet, det var att använda kaminen relativt frekvent, det var ett par frostiga morgnar under noll-strecket, som sedan blev mildare. Det var graviditeten som fortskrider utan större missöden.

    Månadens sociala

    Jag var i Malmö en sväng och träffade först Daisy på torsdagen, och sedan Alex och hans familj på fredagen. Så mysigt!

    Jag och Are bjöd in mamma, Olivia, Emil och pappa här en helg i oktober, och berättade i samband med detta att vi ska få barn (om allt går som det ska peppar peppar osv osv). De blev ej förvånade.

    Månadens mat

    Här kan jag ju slänga in Malmö-falafeln jag åt för att stilla hungern på väg till Alex? Because in Malmö.


    Månadens tv/film

    Hmmm vad har jag sett för film/TV denna månad…. Jag kollade klart på “The Dropout” med Amanda Seyfried som finns på SvtPlay, om Theranos och hela skandalen kring att hon lurade i alla att de kunde göra massa tester med en enda droppe blod. Den var faktiskt ganska bra! Men lite utdragen (som många serier tyvärr är). Jag och Are började kolla på Game of Thrones också, från första säsongen hehe. Så vi har att göra.

    Månadens musik

    Kan inte minnas att jag haft något speciellt soundtrack faktiskt… Billie Eilish går varm som vanligt, liksom mina instrumentella jazz-listor.

    Månadens natur

    I början av oktober var jag, Are och hans kompisar Matilda och Alice i Vättlefjäll på utflykt!

    Jag lyckades blunda på typ varje bild tyvärr


    Månadens böcker

    Läste inte ut så många böcker i oktober, men det blev i alla fall Towards a green democratic revolution av Chantal Mouffe. Därutöver har jag börjat på böcker. T.ex. klassikern Borta med vinden på mammas inrådan (den var inte särskilt bra i början, och är fortfarande ganska seg, men nu tycker jag den är helt OK). Köpte också Liv Strömquist nya seriealbum som jag håller på med.

    Månadens köp

    Tja, men Liv Strömquists nya seriealbum? Samt: vår nya soffa och fåtölj i eld-rummet!!!! Så nöjd med dessa köp. Fåtöljen kostade bara 75 pix


    En önskan inför kommande månad?

    Att graviditeten fortsätter gå bra och att jag INTE skall upptäcka på ultraljudet i slutet av november att fostret är dött och behöva abortera efter v.20, hualigen. Att Israel slutar bomba och döda oskyldiga i Gaza.


    Leave a Reply

    Your email address will not be published. Required fields are marked *

    This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.


  • Author: Alice Andrews


    Sista beach-träningen

    Jag sitter just nu på tåget hem från Gbg, efter min sista beachträning för terminen. Jag har egentligen tre gånger kvar, men sist kände jag att nu börjar det bli lite tufft flås-mässigt, plus att jag kände lite oro för att landa på magen (även om det egentligen inte är så farligt under första halvan av graviditeten) så då bestämde jag mig för att nästa gång får bli den sista. Och det var idag! Idag gick det lite bättre konditionsmässigt, men jag kände också att nu är det dags att sluta. Träningsbyxorna börjar bli väl tighta (man ser ändå en liten liten gravidmage när jag har tighta kläder, som man inte ser annars) och som sagt flåset är inte som vanligt. Plus att det är svårt att “ta det lugnt” med något som är så kul ☺️ Vill som sagt inte riskera att slänga mig och landa på mage och sedan oroa mig för att det är jag som orsakat ett missfall.

    Annars då, hur går graviditeten? Jodå tackar som frågar. Är i vecka 15 nu, och förra veckan hade vi tidigt ultraljud på NÄL. Allt såg normalt och bra ut, men det känns också helt sjukt att man ska behöva vänta nu i fem veckor tills nästa ultraljud?! Alltså, tänk om fostret dör i magen (risken är liten men kan ju ändå hända) och så går man där och märker ingenting och så är det inga hjärtslag på ultraljudet och så tvingas man göra abort i tjugonde veckan… Inte roligt. Så det oroar jag mig för just nu :))))



  • Author: Alice Andrews


    September

    Hur var september?

    September var… En enda lång väntan på att få avslöja det här:

    Så det var ju sjukt!!! Kommer skriva mer om detta i ett eget graviditetsinlägg. Men det är i alla fall därför detta inlägg kommer väldigt sent. Ville ju att v.12 skulle passera, samt berätta för alla personligen först ☺️

    Vilken kultur konsumerade du i september?

    Jag har läst en herrans massa böcker som jag skrivit egna inlägg om – Om det politiska och Philosophy of social science på fackfronten, samt Bränn alla mina brev, Jag ser allt du gör, Spådomen, Kometen kommer samt Stad i världen på romanfronten. Bra jobbat ändå? Annars har jag och Are kollat på filmen Troja, på Ares initiativ (pga snygg huvudkaraktär) men den var kass (vi såg ej klart den). Däremot var Hypnosen som jag och Mim såg mycket bra! Har också kollat klart på dokumentären Den svarta svanen som trots att den var något utdragen var mycket sevärd!

    Vad åt du för mat i september?

    Tja, förutom panikkorvar från 7/11 pga graviditetshungrig (se bild)…

    …så gjorde jag bla denna goda risotton med svamp och riven citronzest som min kollega Charlotte blev mycket impad av. Självklart serverad på Mims vackra tallrikar!

    Vad gjorde du för socialt i september?

    Mim var här och sov över en helg, det var myz, Matilda och Alice (Ares kompisar) likaså. Jag hälsade på mamma i Grebbestad torsdag-fredag (tyvärr inga bilder på det). Jag och Are åt en pizza på lika klubb/restaurang mitt på Drottningtorget här i Thn, då när det fortfarande var varmt. Bland annat.

    Som sagt, det här blev ett sent septemberinlägg, och när jag tittar på bilderna inser jag att det fortfarande var rätt somrigt då i september?! Nu har det blivit höst på riktigt, och vi har äntligen invigt vår kamin som installerades en varm septemberdag.


    One response to “September”

    1. Mami Avatar
      Mami

      Puss!


  • Author: Alice Andrews


    Tre romaner i september

    I september läste jag bland annat ut tre romaner: Kometen kommer av Tove Jansson (1969/1946), Spådomen av Agneta Pleijel (2015) och Bränn alla mina brev av Alex Schulman (2018).

    Kometen kommer – Tove Jansson (1969/1946)

    Kometen kommer är Tove Janssons första  Mumintrollen-bok, då de fortfarande (mot Toves vilja) kallades för “småtrollen” i den allra första boken (som jag fick av Are med ett jättegulligt meddelande i och som jag sen glömde på ett hotell i Varberg 😭). 

    Kometen kommer hette först “kometjakten” när den gavs ut första gången 1946, men i något bearbetad version gavs den ut igen 1969 under namnet Kometen kommer. Som titeln avslöjar kretsar denna bok kring en stor och röd komet som gör allt kusligt och konstigt i Mumindalen. Mumintrollet, det lilla djuret Sniff och Snusmumriken ger sig ut på en färd för att ta reda på mer om kometen, och under sin vandring stöter de på Muminkaraktärer som sedan blir stående inslag i resterande böcker, som Snorkfröken, Snorken och Hemulen. Det är en mysig liten bok!

    Bränn alla mina brev – Alex Schulman (2018)

    Denna bok har stått i min hylla ett tag och nu valde jag ut den för jag tänkte den skulle vara ganska så lättsam och lätt att komma in i. Och det var den – man fångas från början i denna historia som parallellt berättas ur Alex eget perspektiv i nutid – då han inser att han bär på en ilska inom sig, liksom resten av hans släkt, och allt verkar peka mot en enda rot till denna ilska: patriarken Sven Stolpe, hans morfar – på 80-talet, i scener då Alex i sin barndom hälsar på sin mormor och morfar, och på 30-talet då ett triangeldrama mellan Sven Stolpe, Olof Lagercrantz och Alex mormor Karin Stolpe långsamt vecklar ut sig. Boken är som sagt spännande till en början, och den är förstås ganska spännande genom hela boken, men jag tycker den tappar lite fart och jag blir inte heller klok på vad det är för en typ av bok. En deckare? En självbiografi? Ett författarporträtt av Sven Stolpe? Det kanske iförsig inte spelar så stor roll, men ändå något jag störde mig lite på. Boken är helt klart läsvärd, men inte ett litterärt mästerverk direkt.

    Spådomen – Agneta Pleijel (2015)

    Denna haffade jag från Pedagogens bibliotek när jag skulle låna nåt för avhandlingen. Jag har ju läst sista delen, Sniglar och snö, som jag tyckte mycket om, och nu såg jag första delen på en hylla och lånade den. Om Sniglar och snö handlade om Agnetas år från kanske 30 och framåt, handlar denna om Agnetas ganska kärlekslösa barndom, där en ganska brokig familj med två föräldrar som inte verkar älskar varandra sätter tonen för de tre döttrarnas tillvaro. Agneta flyr till litteraturen, till teatern, till konsten, och språket är lika vackert här som i den sista delen. Ett sådant språk man vill vila i. Sniglar och snö var nog snäppet vassare men denna var helt klart läsvärd också!



  • Author: Alice Andrews


    Towards a green democratic revolution – Chantal Mouffe (2022)

    Jag har just läst ut Chantal Mouffe’s senaste bok Towards a green democratic revolution från 2022, som kanske egentligen är mer av en essä då den är blott drygt 70 sidor lång.

    Hur som helst, i denna lilla bok – som kaxigt nog inte är grön trots titeln, utan RÖD (eftersom ett genomgående tema i Mouffe’s böcker är att propagera för vänstern, denna bok är inget undantag) – recycl:ar Mouffe sina argument om att affects (känslor?) och politiska skiljelinjer mellan vi som vill X och dom som vill Y är viktiga för att mobilisera vilken politisk grupp som helst, men nu med fonden av en ekologisk kris. Mouffe menar att man behöver inte ha likande ideologier, men för att över huvud taget ha en gemensam demokratisk arena i framtiden, där man kan framföra sina åsikter, så krävs en beboelig planet. Alltså bör alla som bryr som om demokrati enas om det lilla, dvs en beboelig planet. Vissa kanske närmar sig från ekosocialistiska håll, andra från demokratisk medborgarskap-håll osv, men som sagt – oavsett ideologi behöva en demokrati arena att föra politiska diskussioner på, och då behövs en planet. Och Mouffe tycker att vänstern skall ta chansen att mobilisera kring just detta.

    Nu skriver jag allt ur minnet, men det fanns en del grejer i boken som jag kanske kommer kunna använda i min avhandling 🙂 men vill man förstå Mouffe’s teori är det bättre att läsa Om det politiska.


    One response to “Towards a green democratic revolution – Chantal Mouffe (2022)”

    1. […] inte ut så många böcker i oktober, men det blev i alla fall Towards a green democratic revolution av Chantal Mouffe. Därutöver har jag börjat på böcker. T.ex. klassikern Borta med vinden på […]


  • Author: Alice Andrews


    Fackböcker i september

    I september har jag, utöver flera romaner, också läst två fackböcker. Den ena en kort idébok av den politiska teoretikern Chantal Mouffe, och den andra en översiktsbok om olika epistemologiska och ontologiska perspektiv av Ted Benton och Ian Craib.

    Om det politiska – Chantal Mouffe (2005)

    I Om det politiska skiljer den franska politiska teoretikern Chantal Mouffe på begreppet “politik” och “det politiska”. Det politiska är den för mänskligheten konstituerande sfär där politisk kamp ständigt sker. Politik är de institutioner som ofta utgör ramarna för sådan kamp, t.ex. parlamentarismen. I boken driver Mouffe tesen att för att demokratin skall fungera behöver den politiska kampen ske öppet, inte mellan vän och fiende utan mellan meningsmotståndare, som är oense om politiska frågor. För Mouffe är det alltså oproblematiskt – ja till och med vitalt! – att konflikter sker, men dessa konflikter är politiska och skillnaden mellan “vi” och “dom” har ingenting att göra med essentiella eller kulturella egenskaper som hudfärg eller religion, utan skiljelinjen är politisk. “Vi” som tycker X för en politisk kamp mot “dom” som tycker Y. Och för Mouffe är det essentiellt att denna kamp – konflikten mellan olika politiska intressen – sker öppet, det är själva stommen för en fungerande demokrati och vad hon kallar för agonistisk pluralism.

    Agonistisk pluralism kännetecknas alltså av att skiljelinjer mellan grupper är politiska (snarare än kulturella/essentiella) och att dessa grupper för en öppen politisk kamp mellan meningsmotståndare (snarare än fiender) som följer grundläggande demokratiska regler (t.ex., mänskliga rättigheter). Om politiska skiljelinjer och konflikter istället sker i det fördolda, eller om konflikter döljs, hamnar vi istället i ett postpolitiskt tillstånd. Ett sådant kännetecknas av en seemingly konfliktfri värld, där kontrasterande värden och meningsmotstånd dolts. Mouffe pratar om samtida politik för att illustrera detta tillstånd, där alla partier tycker ungefär samma saker (ingen utmanar exempelvis kapitalismen som system). Ett annat praktexempel är “hållbar utveckling” som magiskt skall garantera oss både ekonomisk tillväxt och en hållbar planet samtidigt – något som hittills varit omöjligt att uppnå och alltså i själva verket är ett oerhört konfliktfyllt koncept med flera konkurrerande värden som framställs som kompatibla med varandra.

    Mouffe varnar för att detta postpolitiska tillstånd kan leda till antagonism (till skillnad från agonism), som kännetecknas av att olika grupper börjar betrakta varandra som essentiella/kulturella fiender (snarare än politiska meningsmotståndare) och sluta följa grundläggande demokratiska regler, d.v.s. använda våld. Detta är vi ju idag i tex religiös fundamentalism och extrem högernationalism.

    Denna bok var på vår läslista redan när jag läste Globala studier, men jag var inte i en tillräckligt flitig student då. Nu skall jag nog använda mig av denna teori i min avhandling och tycker därför boken är läsvärd – men det är den även om man inte doktorerar utan “bara” är intresserad av politisk teori i allmänhet.

    Philosophy of social science – Ted Benton & Ian Craib (2010)

    Även denna bok har jag tidigare kommit i kontakt med och faktiskt läst, fast under LUMES. Nu var det kurslitteratur i vetenskapsteori-kursen jag läser som en del av min doktorandutbildning. Så jag läste den igen pärm till pärm och även om den är ganska så komplicerad så är det intressant att fräscha upp de olika vetenskapsteoretiska positionerna, från rigid empiricism/positivism till kunskapsrelativism, och däremellan t.ex. kritisk realism, standpoint theory, hermeneutik och poststrukturalism. Framförallt har nog dock föreläsningarna/seminarierna vi haft på de olika positionerna varit givande. Jag kommer att ha en poststrukturalistisk ingång i min avhandling!


Om mig

En (snart) trettioårig person med (snart) tjugo års (!) bloggkarriär, som nuförtiden mest upprätthåller bloggandet för min egen nostalgis skull, men du är förstås välkommen att hänga på. Skriver mest om kultur jag konsumerar, men även om min vardag, politik och annat smått och gott. Borgerliga intressen – god mat och vin, vackra tavlor, klassisk litteratur och dyra sporter – med hjärtat på rätt ställe (d.v.s. vänster).

Kategorier

Arkiv

November 2024

Hur var november?

November gick från varm till svinkall till varm igen. November var månaden då magen äntligen började synas – så till den grad att random, okända och kända människor vid flera tillfällen frågat om jag är gravid. Tycker det är lite magstarkt ärligt talat – jag menar man kan ju faktiskt vara lite upplöst bara! Eller typ tjock? – men samtidigt blir jag glad att det faktiskt syns nu. Halva graviditeten har gått!

Månadens sociala

Tjaaa, vad har hänt i november? Kan inte påstå att jag varit super-social. Har träffat Popp, vi har gått på Andrum och en annan dag sov jag över hos henne. Mim kom till oss och sov över en måndag (det var då jag trodde jag glömt släcka ljuset…). Jag var på aw med mina gamla kollegor här i Trollhättan också! Mycket trevligt var det. Och ja juste, förra helgen hade mamma julmarknad. Vi sov hos dom i Spekeröd efter och det var mys. Min mamma e världens coolaste!!!

Månadens mat

Kan inte komma ihåg att jag ätit när särskilt speciellt i november. Men premiärade pepparkaka på jobbet!

Dessutom har Oatly’s enlitersförpackningar med baristamjölk kommit till Trollhättan. Wowowow!

Sen har ju faktiskt Olivia bjudit mig på riktigt god mat. Dels åt vi vietnamesiskt på Lilla Hanoi en dag, innan vi skulle på den första teatern, och sen så var vi också hemma hos henne och gjorde egengjorda dumplings en söndag när jag hade varit på Friskis-uttagning. Båda var mmmm

Månadens TV/film

Jag har sett flera bra filmer i november! Den dansksvenska filmen Hjärter dam som var riktigt bra och lite obehaglig, den danska filmen Bastarden med Mads Mikkelsen som också var väldigt bra, den australiensk-indiska filmen Lion med bland andra Nicole Kidman och han som spelar huvudrollen i Slumdog Millionaire, vad han nu heter – jag och Are grät ikapp på denna – och den lågmälda men intensiva dialogfilmen Mass. Samtliga av dessa filmer på SvtPlay, och samtliga riktigt bra!! Vem behöver Netflix när man har Svtplay?? Haha. Ja, och annars har jag och Are kollat vidare på Game of Thrones. Tror vi är på sjätte säsongen nu??

Månadens musik

Nää, inte lyssnat på något särskilt i november tbh. Men däremot glömde jag skriva i oktober-inlägget att jag och Mim ju faktiskt var och såg Broder John ackompanjerad av flera medlemmar ur Dina ögon i oktober. Så det var ändå musik som präglade oktober!! Men december lär väl präglad av lite julig jazz och soul, och en och annan juldänga 🙂

Månadens natur

Igår – alltså sista november – var jag och Are med våra gulliga grannar  Rickard och Dorte ute och satte ut vägpinnar – för det gör man tydligen själv i vår vägförening? Mycket välbehövligt. Men det var ju en liten naturupplevelse! Annars har väl inget särskilt natur:igt hänt. Jo, vi gick Gårdsjön runt en söndag när jag och Are sovit hos m&p. Olivia och Annika (mammas väninna) var med också. Det var en fin höstdag!

Månadens scenkonst

Har blivit mycket scenkonst i november!! Olivia och jag har sett Mitt i livet och Extas på Stora teatern, som en del av Olivias trettioårspresent till mig. So cute av henne!!! Den förstnämnda skrev jag om här, tillsammans med Vansinnet som jag såg med mamma på Backateatern. Båda var helt otroliga. Extas såg vi förra veckan och den var… Ganska bra, men inte i klass med de två förstnämnda. Jag hade lite svårt att hänga med i storyn haha, och det kändes som mycket av teatern bars upp av alla ljus- och ljudeffekter. Men samtidigt var den såklart sevärd och det är såklart alltid värt att se scenkonst live.

Månadens böcker

Har bara lyckats läsa ut Trollkarlens hatt av Tove Jansson i november, men jag fortsätter traggla på med Borta med vinden samt fortsätter med Liv Strömqvists senaste seriealbum, och en del annat smått och gott relaterat till avhandlingen 🙂

Månadens köp

Tja, när jag blev lurad att köpa “isländska” ulltröjor i “100% mohair”, i “nordisk design” som skulle vara lösa i passformen och perfekt för kalla vinterdagar för 499 kr var det ju definitivt INTE månadens köp. Blev scam:ad. Så jävla dum, såhär i efterhand fnns ju alla varningstecken. Jag köper ju inte ens ull nytt egentligen, men kunde inte motstå denna rea och detta fantastiska pris. Det var too good to be true, obviously. Tur att jag betalade via Klarna som har stoppat betalningen.

Tröjan de sålde och marknadsförde som 100% mohair-ull, en total scam
Tröjan jag fick, 100% akryl
“Made in China”

En önskan inför kommande månad?

Ungefär som i oktober: att graviditeten fortsätter gå bra och att bebisen inte vill komma ut alldeles för tidigt. Ännu skulle den inte överleva utanför mig. Och att Israel slutar bomba och döda oskyldiga i Gaza. Samt en fin jul. Halleluja amen.


Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Om mig

En (snart) trettioårig person med (snart) tjugo års (!) bloggkarriär, som nuförtiden mest upprätthåller bloggandet för min egen nostalgis skull, men du är förstås välkommen att hänga på. Skriver mest om kultur jag konsumerar, men även om min vardag, politik och annat smått och gott. Borgerliga intressen – god mat och vin, vackra tavlor, klassisk litteratur och dyra sporter – med hjärtat på rätt ställe (d.v.s. vänster).

Kategorier

Arkiv

Author: Alice Andrews

  • November 2024

    Hur var november?

    November gick från varm till svinkall till varm igen. November var månaden då magen äntligen började synas – så till den grad att random, okända och kända människor vid flera tillfällen frågat om jag är gravid. Tycker det är lite magstarkt ärligt talat – jag menar man kan ju faktiskt vara lite upplöst bara! Eller typ tjock? – men samtidigt blir jag glad att det faktiskt syns nu. Halva graviditeten har gått!

    Månadens sociala

    Tjaaa, vad har hänt i november? Kan inte påstå att jag varit super-social. Har träffat Popp, vi har gått på Andrum och en annan dag sov jag över hos henne. Mim kom till oss och sov över en måndag (det var då jag trodde jag glömt släcka ljuset…). Jag var på aw med mina gamla kollegor här i Trollhättan också! Mycket trevligt var det. Och ja juste, förra helgen hade mamma julmarknad. Vi sov hos dom i Spekeröd efter och det var mys. Min mamma e världens coolaste!!!

    Månadens mat

    Kan inte komma ihåg att jag ätit när särskilt speciellt i november. Men premiärade pepparkaka på jobbet!

    Dessutom har Oatly’s enlitersförpackningar med baristamjölk kommit till Trollhättan. Wowowow!

    Sen har ju faktiskt Olivia bjudit mig på riktigt god mat. Dels åt vi vietnamesiskt på Lilla Hanoi en dag, innan vi skulle på den första teatern, och sen så var vi också hemma hos henne och gjorde egengjorda dumplings en söndag när jag hade varit på Friskis-uttagning. Båda var mmmm

    Månadens TV/film

    Jag har sett flera bra filmer i november! Den dansksvenska filmen Hjärter dam som var riktigt bra och lite obehaglig, den danska filmen Bastarden med Mads Mikkelsen som också var väldigt bra, den australiensk-indiska filmen Lion med bland andra Nicole Kidman och han som spelar huvudrollen i Slumdog Millionaire, vad han nu heter – jag och Are grät ikapp på denna – och den lågmälda men intensiva dialogfilmen Mass. Samtliga av dessa filmer på SvtPlay, och samtliga riktigt bra!! Vem behöver Netflix när man har Svtplay?? Haha. Ja, och annars har jag och Are kollat vidare på Game of Thrones. Tror vi är på sjätte säsongen nu??

    Månadens musik

    Nää, inte lyssnat på något särskilt i november tbh. Men däremot glömde jag skriva i oktober-inlägget att jag och Mim ju faktiskt var och såg Broder John ackompanjerad av flera medlemmar ur Dina ögon i oktober. Så det var ändå musik som präglade oktober!! Men december lär väl präglad av lite julig jazz och soul, och en och annan juldänga 🙂

    Månadens natur

    Igår – alltså sista november – var jag och Are med våra gulliga grannar  Rickard och Dorte ute och satte ut vägpinnar – för det gör man tydligen själv i vår vägförening? Mycket välbehövligt. Men det var ju en liten naturupplevelse! Annars har väl inget särskilt natur:igt hänt. Jo, vi gick Gårdsjön runt en söndag när jag och Are sovit hos m&p. Olivia och Annika (mammas väninna) var med också. Det var en fin höstdag!

    Månadens scenkonst

    Har blivit mycket scenkonst i november!! Olivia och jag har sett Mitt i livet och Extas på Stora teatern, som en del av Olivias trettioårspresent till mig. So cute av henne!!! Den förstnämnda skrev jag om här, tillsammans med Vansinnet som jag såg med mamma på Backateatern. Båda var helt otroliga. Extas såg vi förra veckan och den var… Ganska bra, men inte i klass med de två förstnämnda. Jag hade lite svårt att hänga med i storyn haha, och det kändes som mycket av teatern bars upp av alla ljus- och ljudeffekter. Men samtidigt var den såklart sevärd och det är såklart alltid värt att se scenkonst live.

    Månadens böcker

    Har bara lyckats läsa ut Trollkarlens hatt av Tove Jansson i november, men jag fortsätter traggla på med Borta med vinden samt fortsätter med Liv Strömqvists senaste seriealbum, och en del annat smått och gott relaterat till avhandlingen 🙂

    Månadens köp

    Tja, när jag blev lurad att köpa “isländska” ulltröjor i “100% mohair”, i “nordisk design” som skulle vara lösa i passformen och perfekt för kalla vinterdagar för 499 kr var det ju definitivt INTE månadens köp. Blev scam:ad. Så jävla dum, såhär i efterhand fnns ju alla varningstecken. Jag köper ju inte ens ull nytt egentligen, men kunde inte motstå denna rea och detta fantastiska pris. Det var too good to be true, obviously. Tur att jag betalade via Klarna som har stoppat betalningen.

    Tröjan de sålde och marknadsförde som 100% mohair-ull, en total scam
    Tröjan jag fick, 100% akryl
    “Made in China”

    En önskan inför kommande månad?

    Ungefär som i oktober: att graviditeten fortsätter gå bra och att bebisen inte vill komma ut alldeles för tidigt. Ännu skulle den inte överleva utanför mig. Och att Israel slutar bomba och döda oskyldiga i Gaza. Samt en fin jul. Halleluja amen.


    Leave a Reply

    Your email address will not be published. Required fields are marked *

    This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

    Hur var november? November gick från varm till svinkall till varm igen. November var månaden då magen äntligen började synas – så till den grad att random, okända och kända människor vid flera tillfällen frågat om jag är gravid. Tycker det är lite magstarkt ärligt talat – jag menar man kan ju faktiskt vara lite…

  • Två otroliga teatrar

    Den här veckan har jag upplevt två fantastiska kulturupplevelser, båda teatrar. Kul eftersom det ändå händer rätt ofta, enligt min upplevelse i alla fall, att teatrar helt enkelt är… Sådär? Alltså, alltid roligt att se live skådespeleri, och det har något att det jag upplever, det händer bara här och nu och kommer aldrig vara exakt samma igen. Men som sagt, min upplevelse på de senaste teatrarna jag varit på har varit lite… Meh. Men nu så!

    Den första jag såg var i tisdags med min syster (som en del av hennes otroliga trettioårspresent till mig), på Stora teatern där vi såg “Mitt i livet”. Teatern handlar om ett heterosexuellt par 40+, som, “mitt i livet”, under en tidig morgon, diskuterar sin relation. Den första scenen är att kvinnan i relationen inte kan sova och går upp för att dricka te under småtimmarna. Mannen kommer ner och kommenterar direkt något om att hon värmt vatten på spisen istället för i den energisnålare vattenkokaren. Något som sedan sätter tonen för hela pjäsen. Hela teatern utspelar sig i det där vackra köket under de där småtimmarna, och hela tiden böljar dialogen fram och tillbaka, mellan sorg och smärta och även viss humor. Tänkte lite på “Scener ur ett äktenskap” som ju också är väldigt dialog-baserad. Tyckte mycket om pjäsen! En del igenkänning, en del skratt (även om både jag och Olivia var rörande över om att övriga publiken var alldeles för frikostiga med sina skratt – det var liksom inte en rolig pjäs, men den kändes mycket!!). Påminner mig om en text på DN Kulturs “Störningsjouren”: Teaterpubliken måste faktiskt sluta skratta så förbannat (2023-07-29)

    Den andra pjäsen jag såg var på Backateatern med mamma, också en del av hennes (och pappas) otroliga 30-årspresent i form av en luftballongs-skapelse i papier marché i vars korg små lappar med olika biljetter (“kulturupplevelse”, “grävjobb 30 min” osv) fanns. Detta var en av de två kulturupplevelserna (den förra var avsmakningsmenyn på Växthuset i Stockholm i somras). Pjäsen hette “Vansinnet” och jag hade inte läst något om den alls, men mamma upplyste mig om att det egentligen var en teater riktad till barn från tio år. Och det förstod man ju, utifrån allt mycket uppskattade (att döma av barnens skratt) publikfrieri i form av exempelvis absurda utstyrslar, roliga röster, rapar, etc etc. Men! Oh så mycket det fanns även för oss vuxna, vilket antagligen gick barnen förbi. Som exempelvis referenserna till Foucault.

    Pjäsen handlar om barnet Elvira som har svårt att sitta still och koncentrera sig i skolan, och som också har problem med att kontrollera sin ilska. Förmodligen en karaktär många barn (och vuxna som jobbar med barn) kan känna igen. Hon blir föremål för de vuxnas missnöjdhet, som tycker hon behöver utredas. Hon uttalar en önskan: att få komma till en plats där det inte finns några utredningar eller kuratorer. “Aha!” säger Elviras “goda fe” som dyker upp i ett glitterregn – en stilig skallig man iklädd hornbågade glasögon, vit polo, kavaj och midjehöga sjuttiotalsbyxor (riktigt snygg outfit för övrigt) – (med fransk brytning): “Du vill alltså åka till en tid utan institutioner. Det blir medeltiden!”. Och så får Elvira följa med Michel på en resa genom olika epokers syn på galenskap – en själens resa – och lära sig om hur “normalitet” bara är en konstruktion. Mycket fyndig plot, otroligt underhållande, fantastiskt skådespeleri, absurt och nästan vansinnigt utan att det alls blir konstigt. Hade det funnits biljetter kvar hade jag absolut rekommenderat denna, men den verkar vara mer eller mindre slutsåld.

    Tack Olivia och mamma för två fantastiska kulturupplevelser!! ❤️


    One response to “Två otroliga teatrar”

    1. […] en del av Olivias trettioårspresent till mig. So cute av henne!!! Den förstnämnda skrev jag om här, tillsammans med Vansinnet som jag såg med mamma på Backateatern. Båda var helt otroliga. Extas […]

    Leave a Reply

    Your email address will not be published. Required fields are marked *

    This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

    Den här veckan har jag upplevt två fantastiska kulturupplevelser, båda teatrar. Kul eftersom det ändå händer rätt ofta, enligt min upplevelse i alla fall, att teatrar helt enkelt är… Sådär? Alltså, alltid roligt att se live skådespeleri, och det har något att det jag upplever, det händer bara här och nu och kommer aldrig vara…

  • Släckte jag ljuset????

    …ja, det gjorde jag. Men när jag var halvvägs till stationen med Mim i bilen, mindes jag plötsligt inte om jag släckt stearinljuset på köksbordet eller inte. Körde Mim hela vägen (egentligen skulle jag parkerat bilen över natten vid gratisparkeringen längre bort och så skulle vi gått tillsammans till stationen och ta tåget ihop) men sen fick jag vända och åka hela vägen hem igen. Och självklart hade jag släckt ljuset, lol. Körde en helomvändning och stannar hemma under dagen istället, och åker in till stan först på kvällen för teater med Olivia. Men så sjukt onödigt, suck. Men bättre med en extra vända med bilen bara för att dubbelkolla, än ett nedbrunnet hus. Hualigen!

    Blir att jobba från soffan idag också

    One response to “Släckte jag ljuset????”

    1. Mami Avatar
      Mami

      Så jobbigt när man inte är 100% säker.
      Igår på väg till bio med filmklubben i Tanum så fick jag vända och åka hem eftersom jag bara var 99% säker på att jag hade släckt ljuset på köksbordet. Ljuset var släckt och jag hann till bion och den belgiska filmen Close, mycket sevärd.

    Leave a Reply

    Your email address will not be published. Required fields are marked *

    This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

    …ja, det gjorde jag. Men när jag var halvvägs till stationen med Mim i bilen, mindes jag plötsligt inte om jag släckt stearinljuset på köksbordet eller inte. Körde Mim hela vägen (egentligen skulle jag parkerat bilen över natten vid gratisparkeringen längre bort och så skulle vi gått tillsammans till stationen och ta tåget ihop) men…

  • Tre saker jag tänkt på det senaste

    • Hur otroligt svårt det är att komma ihåg att klippa tånaglarna på den kalla delen av året när man bor i hus och duschen ligger i källaren. Jag är liksom ALDRIG barfota någonstans förutom i sängen och i duschen p.g.a. att det är kallt. Tänker varje gång jag går och lägger mig att juste, jag skulle ju klippa tånaglarna… och så glömmer jag det varje gång jag är i badrummet där nagelsaxen är, eftersom jag har strumpor (och tofflor) på mig
    • Kommer jag över huvud taget kunna amma???? En jobbig graviditetsgrej (i en i övrigt ganska skonsam graviditet so far i alla fall): jag får så otroligt ont i bröstvårtorna så fort de blir lite kalla. Det kan räcka att jag tassar upp på toa på natten, alltså typ tre minuters utsatthet för kyla. Jag har ganska känsliga bröstvårtor sen innan, och detta kunde hända även pre-graviditet, men mycket mer sällan. Nu händer det var och varannan dag och gör så jävla ont??? Som att någon skulle klämma superhårt och vrida om, så känns det. Och det tar ganska lång tid innan smärtan lägger sig – det behövs värme. Tänk om det kommer göra för ont att amma, med mina känsliga bröstvårtor??
    • Vem är det som är där inne och när tänker den ge sig till känna?? Är sååå nyfikeeeen på att känna någon form av rörelse

    One response to “Tre saker jag tänkt på det senaste”

    1. Mami Avatar
      Mami

      Fin reflektion kring tånaglarna 🙂
      Bröstvårtorna, det kanske är en hjälp för påminna dig om att skydda brösten…kyla kan ju ge mjölkstockning.

    Leave a Reply

    Your email address will not be published. Required fields are marked *

    This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

  • Oktober 2024

    Hur var oktober?

    Oktober var höstig. Det var att verkligen komma tillrätta på jobbet, det var att använda kaminen relativt frekvent, det var ett par frostiga morgnar under noll-strecket, som sedan blev mildare. Det var graviditeten som fortskrider utan större missöden.

    Månadens sociala

    Jag var i Malmö en sväng och träffade först Daisy på torsdagen, och sedan Alex och hans familj på fredagen. Så mysigt!

    Jag och Are bjöd in mamma, Olivia, Emil och pappa här en helg i oktober, och berättade i samband med detta att vi ska få barn (om allt går som det ska peppar peppar osv osv). De blev ej förvånade.

    Månadens mat

    Här kan jag ju slänga in Malmö-falafeln jag åt för att stilla hungern på väg till Alex? Because in Malmö.


    Månadens tv/film

    Hmmm vad har jag sett för film/TV denna månad…. Jag kollade klart på “The Dropout” med Amanda Seyfried som finns på SvtPlay, om Theranos och hela skandalen kring att hon lurade i alla att de kunde göra massa tester med en enda droppe blod. Den var faktiskt ganska bra! Men lite utdragen (som många serier tyvärr är). Jag och Are började kolla på Game of Thrones också, från första säsongen hehe. Så vi har att göra.

    Månadens musik

    Kan inte minnas att jag haft något speciellt soundtrack faktiskt… Billie Eilish går varm som vanligt, liksom mina instrumentella jazz-listor.

    Månadens natur

    I början av oktober var jag, Are och hans kompisar Matilda och Alice i Vättlefjäll på utflykt!

    Jag lyckades blunda på typ varje bild tyvärr


    Månadens böcker

    Läste inte ut så många böcker i oktober, men det blev i alla fall Towards a green democratic revolution av Chantal Mouffe. Därutöver har jag börjat på böcker. T.ex. klassikern Borta med vinden på mammas inrådan (den var inte särskilt bra i början, och är fortfarande ganska seg, men nu tycker jag den är helt OK). Köpte också Liv Strömquist nya seriealbum som jag håller på med.

    Månadens köp

    Tja, men Liv Strömquists nya seriealbum? Samt: vår nya soffa och fåtölj i eld-rummet!!!! Så nöjd med dessa köp. Fåtöljen kostade bara 75 pix


    En önskan inför kommande månad?

    Att graviditeten fortsätter gå bra och att jag INTE skall upptäcka på ultraljudet i slutet av november att fostret är dött och behöva abortera efter v.20, hualigen. Att Israel slutar bomba och döda oskyldiga i Gaza.


    Leave a Reply

    Your email address will not be published. Required fields are marked *

    This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

    Hur var oktober? Oktober var höstig. Det var att verkligen komma tillrätta på jobbet, det var att använda kaminen relativt frekvent, det var ett par frostiga morgnar under noll-strecket, som sedan blev mildare. Det var graviditeten som fortskrider utan större missöden. Månadens sociala Jag var i Malmö en sväng och träffade först Daisy på torsdagen,…

  • Sista beach-träningen

    Jag sitter just nu på tåget hem från Gbg, efter min sista beachträning för terminen. Jag har egentligen tre gånger kvar, men sist kände jag att nu börjar det bli lite tufft flås-mässigt, plus att jag kände lite oro för att landa på magen (även om det egentligen inte är så farligt under första halvan av graviditeten) så då bestämde jag mig för att nästa gång får bli den sista. Och det var idag! Idag gick det lite bättre konditionsmässigt, men jag kände också att nu är det dags att sluta. Träningsbyxorna börjar bli väl tighta (man ser ändå en liten liten gravidmage när jag har tighta kläder, som man inte ser annars) och som sagt flåset är inte som vanligt. Plus att det är svårt att “ta det lugnt” med något som är så kul ☺️ Vill som sagt inte riskera att slänga mig och landa på mage och sedan oroa mig för att det är jag som orsakat ett missfall.

    Annars då, hur går graviditeten? Jodå tackar som frågar. Är i vecka 15 nu, och förra veckan hade vi tidigt ultraljud på NÄL. Allt såg normalt och bra ut, men det känns också helt sjukt att man ska behöva vänta nu i fem veckor tills nästa ultraljud?! Alltså, tänk om fostret dör i magen (risken är liten men kan ju ändå hända) och så går man där och märker ingenting och så är det inga hjärtslag på ultraljudet och så tvingas man göra abort i tjugonde veckan… Inte roligt. Så det oroar jag mig för just nu :))))


    Jag sitter just nu på tåget hem från Gbg, efter min sista beachträning för terminen. Jag har egentligen tre gånger kvar, men sist kände jag att nu börjar det bli lite tufft flås-mässigt, plus att jag kände lite oro för att landa på magen (även om det egentligen inte är så farligt under första halvan…

  • September

    Hur var september?

    September var… En enda lång väntan på att få avslöja det här:

    Så det var ju sjukt!!! Kommer skriva mer om detta i ett eget graviditetsinlägg. Men det är i alla fall därför detta inlägg kommer väldigt sent. Ville ju att v.12 skulle passera, samt berätta för alla personligen först ☺️

    Vilken kultur konsumerade du i september?

    Jag har läst en herrans massa böcker som jag skrivit egna inlägg om – Om det politiska och Philosophy of social science på fackfronten, samt Bränn alla mina brev, Jag ser allt du gör, Spådomen, Kometen kommer samt Stad i världen på romanfronten. Bra jobbat ändå? Annars har jag och Are kollat på filmen Troja, på Ares initiativ (pga snygg huvudkaraktär) men den var kass (vi såg ej klart den). Däremot var Hypnosen som jag och Mim såg mycket bra! Har också kollat klart på dokumentären Den svarta svanen som trots att den var något utdragen var mycket sevärd!

    Vad åt du för mat i september?

    Tja, förutom panikkorvar från 7/11 pga graviditetshungrig (se bild)…

    …så gjorde jag bla denna goda risotton med svamp och riven citronzest som min kollega Charlotte blev mycket impad av. Självklart serverad på Mims vackra tallrikar!

    Vad gjorde du för socialt i september?

    Mim var här och sov över en helg, det var myz, Matilda och Alice (Ares kompisar) likaså. Jag hälsade på mamma i Grebbestad torsdag-fredag (tyvärr inga bilder på det). Jag och Are åt en pizza på lika klubb/restaurang mitt på Drottningtorget här i Thn, då när det fortfarande var varmt. Bland annat.

    Som sagt, det här blev ett sent septemberinlägg, och när jag tittar på bilderna inser jag att det fortfarande var rätt somrigt då i september?! Nu har det blivit höst på riktigt, och vi har äntligen invigt vår kamin som installerades en varm septemberdag.


    One response to “September”

    1. Mami Avatar
      Mami

      Puss!

    Hur var september? September var… En enda lång väntan på att få avslöja det här: Så det var ju sjukt!!! Kommer skriva mer om detta i ett eget graviditetsinlägg. Men det är i alla fall därför detta inlägg kommer väldigt sent. Ville ju att v.12 skulle passera, samt berätta för alla personligen först ☺️ Vilken…

  • Tre romaner i september

    I september läste jag bland annat ut tre romaner: Kometen kommer av Tove Jansson (1969/1946), Spådomen av Agneta Pleijel (2015) och Bränn alla mina brev av Alex Schulman (2018).

    Kometen kommer – Tove Jansson (1969/1946)

    Kometen kommer är Tove Janssons första  Mumintrollen-bok, då de fortfarande (mot Toves vilja) kallades för “småtrollen” i den allra första boken (som jag fick av Are med ett jättegulligt meddelande i och som jag sen glömde på ett hotell i Varberg 😭). 

    Kometen kommer hette först “kometjakten” när den gavs ut första gången 1946, men i något bearbetad version gavs den ut igen 1969 under namnet Kometen kommer. Som titeln avslöjar kretsar denna bok kring en stor och röd komet som gör allt kusligt och konstigt i Mumindalen. Mumintrollet, det lilla djuret Sniff och Snusmumriken ger sig ut på en färd för att ta reda på mer om kometen, och under sin vandring stöter de på Muminkaraktärer som sedan blir stående inslag i resterande böcker, som Snorkfröken, Snorken och Hemulen. Det är en mysig liten bok!

    Bränn alla mina brev – Alex Schulman (2018)

    Denna bok har stått i min hylla ett tag och nu valde jag ut den för jag tänkte den skulle vara ganska så lättsam och lätt att komma in i. Och det var den – man fångas från början i denna historia som parallellt berättas ur Alex eget perspektiv i nutid – då han inser att han bär på en ilska inom sig, liksom resten av hans släkt, och allt verkar peka mot en enda rot till denna ilska: patriarken Sven Stolpe, hans morfar – på 80-talet, i scener då Alex i sin barndom hälsar på sin mormor och morfar, och på 30-talet då ett triangeldrama mellan Sven Stolpe, Olof Lagercrantz och Alex mormor Karin Stolpe långsamt vecklar ut sig. Boken är som sagt spännande till en början, och den är förstås ganska spännande genom hela boken, men jag tycker den tappar lite fart och jag blir inte heller klok på vad det är för en typ av bok. En deckare? En självbiografi? Ett författarporträtt av Sven Stolpe? Det kanske iförsig inte spelar så stor roll, men ändå något jag störde mig lite på. Boken är helt klart läsvärd, men inte ett litterärt mästerverk direkt.

    Spådomen – Agneta Pleijel (2015)

    Denna haffade jag från Pedagogens bibliotek när jag skulle låna nåt för avhandlingen. Jag har ju läst sista delen, Sniglar och snö, som jag tyckte mycket om, och nu såg jag första delen på en hylla och lånade den. Om Sniglar och snö handlade om Agnetas år från kanske 30 och framåt, handlar denna om Agnetas ganska kärlekslösa barndom, där en ganska brokig familj med två föräldrar som inte verkar älskar varandra sätter tonen för de tre döttrarnas tillvaro. Agneta flyr till litteraturen, till teatern, till konsten, och språket är lika vackert här som i den sista delen. Ett sådant språk man vill vila i. Sniglar och snö var nog snäppet vassare men denna var helt klart läsvärd också!


    I september läste jag bland annat ut tre romaner: Kometen kommer av Tove Jansson (1969/1946), Spådomen av Agneta Pleijel (2015) och Bränn alla mina brev av Alex Schulman (2018). Kometen kommer – Tove Jansson (1969/1946) Kometen kommer är Tove Janssons första  Mumintrollen-bok, då de fortfarande (mot Toves vilja) kallades för “småtrollen” i den allra första…

  • Towards a green democratic revolution – Chantal Mouffe (2022)

    Jag har just läst ut Chantal Mouffe’s senaste bok Towards a green democratic revolution från 2022, som kanske egentligen är mer av en essä då den är blott drygt 70 sidor lång.

    Hur som helst, i denna lilla bok – som kaxigt nog inte är grön trots titeln, utan RÖD (eftersom ett genomgående tema i Mouffe’s böcker är att propagera för vänstern, denna bok är inget undantag) – recycl:ar Mouffe sina argument om att affects (känslor?) och politiska skiljelinjer mellan vi som vill X och dom som vill Y är viktiga för att mobilisera vilken politisk grupp som helst, men nu med fonden av en ekologisk kris. Mouffe menar att man behöver inte ha likande ideologier, men för att över huvud taget ha en gemensam demokratisk arena i framtiden, där man kan framföra sina åsikter, så krävs en beboelig planet. Alltså bör alla som bryr som om demokrati enas om det lilla, dvs en beboelig planet. Vissa kanske närmar sig från ekosocialistiska håll, andra från demokratisk medborgarskap-håll osv, men som sagt – oavsett ideologi behöva en demokrati arena att föra politiska diskussioner på, och då behövs en planet. Och Mouffe tycker att vänstern skall ta chansen att mobilisera kring just detta.

    Nu skriver jag allt ur minnet, men det fanns en del grejer i boken som jag kanske kommer kunna använda i min avhandling 🙂 men vill man förstå Mouffe’s teori är det bättre att läsa Om det politiska.


    One response to “Towards a green democratic revolution – Chantal Mouffe (2022)”

    1. […] inte ut så många böcker i oktober, men det blev i alla fall Towards a green democratic revolution av Chantal Mouffe. Därutöver har jag börjat på böcker. T.ex. klassikern Borta med vinden på […]

    Jag har just läst ut Chantal Mouffe’s senaste bok Towards a green democratic revolution från 2022, som kanske egentligen är mer av en essä då den är blott drygt 70 sidor lång. Hur som helst, i denna lilla bok – som kaxigt nog inte är grön trots titeln, utan RÖD (eftersom ett genomgående tema i…

  • Fackböcker i september

    I september har jag, utöver flera romaner, också läst två fackböcker. Den ena en kort idébok av den politiska teoretikern Chantal Mouffe, och den andra en översiktsbok om olika epistemologiska och ontologiska perspektiv av Ted Benton och Ian Craib.

    Om det politiska – Chantal Mouffe (2005)

    I Om det politiska skiljer den franska politiska teoretikern Chantal Mouffe på begreppet “politik” och “det politiska”. Det politiska är den för mänskligheten konstituerande sfär där politisk kamp ständigt sker. Politik är de institutioner som ofta utgör ramarna för sådan kamp, t.ex. parlamentarismen. I boken driver Mouffe tesen att för att demokratin skall fungera behöver den politiska kampen ske öppet, inte mellan vän och fiende utan mellan meningsmotståndare, som är oense om politiska frågor. För Mouffe är det alltså oproblematiskt – ja till och med vitalt! – att konflikter sker, men dessa konflikter är politiska och skillnaden mellan “vi” och “dom” har ingenting att göra med essentiella eller kulturella egenskaper som hudfärg eller religion, utan skiljelinjen är politisk. “Vi” som tycker X för en politisk kamp mot “dom” som tycker Y. Och för Mouffe är det essentiellt att denna kamp – konflikten mellan olika politiska intressen – sker öppet, det är själva stommen för en fungerande demokrati och vad hon kallar för agonistisk pluralism.

    Agonistisk pluralism kännetecknas alltså av att skiljelinjer mellan grupper är politiska (snarare än kulturella/essentiella) och att dessa grupper för en öppen politisk kamp mellan meningsmotståndare (snarare än fiender) som följer grundläggande demokratiska regler (t.ex., mänskliga rättigheter). Om politiska skiljelinjer och konflikter istället sker i det fördolda, eller om konflikter döljs, hamnar vi istället i ett postpolitiskt tillstånd. Ett sådant kännetecknas av en seemingly konfliktfri värld, där kontrasterande värden och meningsmotstånd dolts. Mouffe pratar om samtida politik för att illustrera detta tillstånd, där alla partier tycker ungefär samma saker (ingen utmanar exempelvis kapitalismen som system). Ett annat praktexempel är “hållbar utveckling” som magiskt skall garantera oss både ekonomisk tillväxt och en hållbar planet samtidigt – något som hittills varit omöjligt att uppnå och alltså i själva verket är ett oerhört konfliktfyllt koncept med flera konkurrerande värden som framställs som kompatibla med varandra.

    Mouffe varnar för att detta postpolitiska tillstånd kan leda till antagonism (till skillnad från agonism), som kännetecknas av att olika grupper börjar betrakta varandra som essentiella/kulturella fiender (snarare än politiska meningsmotståndare) och sluta följa grundläggande demokratiska regler, d.v.s. använda våld. Detta är vi ju idag i tex religiös fundamentalism och extrem högernationalism.

    Denna bok var på vår läslista redan när jag läste Globala studier, men jag var inte i en tillräckligt flitig student då. Nu skall jag nog använda mig av denna teori i min avhandling och tycker därför boken är läsvärd – men det är den även om man inte doktorerar utan “bara” är intresserad av politisk teori i allmänhet.

    Philosophy of social science – Ted Benton & Ian Craib (2010)

    Även denna bok har jag tidigare kommit i kontakt med och faktiskt läst, fast under LUMES. Nu var det kurslitteratur i vetenskapsteori-kursen jag läser som en del av min doktorandutbildning. Så jag läste den igen pärm till pärm och även om den är ganska så komplicerad så är det intressant att fräscha upp de olika vetenskapsteoretiska positionerna, från rigid empiricism/positivism till kunskapsrelativism, och däremellan t.ex. kritisk realism, standpoint theory, hermeneutik och poststrukturalism. Framförallt har nog dock föreläsningarna/seminarierna vi haft på de olika positionerna varit givande. Jag kommer att ha en poststrukturalistisk ingång i min avhandling!


    I september har jag, utöver flera romaner, också läst två fackböcker. Den ena en kort idébok av den politiska teoretikern Chantal Mouffe, och den andra en översiktsbok om olika epistemologiska och ontologiska perspektiv av Ted Benton och Ian Craib. Om det politiska – Chantal Mouffe (2005) I Om det politiska skiljer den franska politiska teoretikern…