Alice Andrews

Borgerliga intressen men hjärtat till vänster. Välkommen till min högst osporadiska blogg.



Tre fackböcker jag läst på sistone

Jag har läst tre fackböcker i rekord-takt de senaste dagarna: Girig-Sverige av ekonomijournalisten Andreas Cervenka (2022); Amning i nöd och lust av Lin Dalén (2018); samt Give birth like a feminist av Milli Hill (2019).

Amning i nöd och lust: skapa bra förutsättningar för amning och bli din egen amningsrådgivare – Lin Dalén (2018)

Det här är en utmärkt bok att läsa för alla som planerar att amma på något sätt, eller som är mitt i amningen och kämpar, eller för alla som är intresserade av amning i allmänhet. Boken ger en dels information om amning och hur det funkar, dels tips/råd om hur man ammar, samt praktiska lösningar på problem som kan uppstå vid amning. Jag skulle säga att de viktigaste lärdomarna från boken är följande, som jag nu skriver ur minnet:

  • Mjölproduktionen ökar med efterfrågan, d.v.s. ju mer man ammar desto mer mjölk. Om man vill öka sin produktion är alltså lösningen att amma oftare (och vice versa). Att man “har för lite mjölk” och att ens barn “måste” få ersättning är alltså en sanning med modifikation. Man kan öka sin produktion!
  • Prolaktin och oxytocin är de viktigaste hormonerna vid amning. Prolaktin är det som hjälper till att bilda mjölken – och det är högre nivåer av prolaktin på nätterna (varför det är bra att nattamma om man vill öka sin produktion) – och oxytocin är det som hjälper till att driva ut mjölken. Precis som vid förlossning, där oxytocinet också spelar en viktig roll, kan hormonet vara svårt att locka fram, och mentala spärrar kan sätta stopp för utdrivningen. Då är det viktigt med en lugn och o-stressig miljö, kanske att man kan få massage och på andra sätt boosta oxytocinet så att utdrivningen kommer igång.
  • Ersättning och flaskmatning är inte lösningen på ett amningsproblem, det är ett svar på symptomen. Tyvärr är det dock många som får rådet att ge ersättning och/eller börja flaskmata om man har amningsrelaterade problem som t.ex. såriga bröstvårtor eller att barnet inte går upp i vikt, men ersättning är som sagt inte en lösning på grundproblemet (och kan i värsta fall förvärra det amningsrelaterade problemet eftersom sugtekninen vid flaska är annorlunda än vid bröstet, och ett barn kan då börja amningsstrejka vilket leder till mindre efterfrågan och därmed mindre produktion och så är en ond cirkel påbörjad). En bra amningsrådgivare ställer frågor för att ta reda på grundproblemet. Exempelvis: har barnet ett bra tag vid bröstet, som gör att utdrivningen fungerar optimalt? Ammar mamman på barnets tidiga signaler? Ammar man ofta? O.s.v.
  • Ett bra tag är A och O. Barnet skall ha mycket bröst i munnen, så att bröstvårtan hamnar långt bak i svalget (det är alltså inte bröstvårtan de suger på). Detta kan åstadkommas med att (förutom att lyssna till barnets tidiga signaler på att det vill amma) vara mage mot mage, låta bröstvårtan vara i höjd med näsan, låta barnet gapa stort och sedan försiktigt föra barnets huvud mot bröstet – utan att tvinga barnet på bröstet. Barnet skall ta bröstet själv. Ett bra tag kännetecknas sedan av att det inte gör ont – det kan göra lite ont de första sekunderna, men sedan skall smärtan släppa. Om den är ihållande eller ökar skall man försiktigt lossa vakuumet genom att lirka in ett litet finger i barnets mun och börja om, för amning skall inte göra ont. När barnet ammar skall kinderna vara runda snarare än insugna, och bebisen gärna ha en dubbelhaka. Efter amning skall bröstvårtan se normal och rund ut – om den är tillplattad har barnet haft ett dåligt tag som kan leda till problem i framtiden.

Jag kommer nog låna den här boken igen för att ha tillgänglig vid amning, om det skulle uppstå problem. Min intention och vilja är att helamma, men jag är också fullt införstådd med att amning inte alltid är straight forward och att det kan vara kämpigt. Och att välmenande råd och gester från omgivningen (t.ex. en närstående som säger “jag ser hur du kämpar, ska vi inte börja med flaska istället?”) kan vara förödande eftersom de bidrar till att minska tron på sin amningsförmåga, när man där hade behövt någon som peppar en. Samtidigt är det ju en balansgång – för det är inte värt att amma till varje pris, t.ex. återkommande mastrit (mjölkstockning) och liknande. Men som sagt, min intention är att helamma ca de första 6 månaderna och då har denna bok varit jättebra att läsa 🙂

Give birth like a feminist: your body, your baby, your choices – Milli Hill (2019)

Den här boken på ca 350 sidor sträckläste jag på två dagar. Jag fick tips från bibliotekarien som såg att jag höll på att låna massa olika förlossningsrelaterade böcker, och hon tyckte jag skulle läsa denna 🙂 Men jag skall lämna tillbaka den på torsdag så var tvungen att skynda mig att läsa ut – plus att jag misstänkte att det kanske inte var så mycket nytt. Och det var det inte, men jag tyckte denna bok skrev om det jag redan vet – d.v.s. att förlossningsvården generellt är väldigt patriarkal och att det finns en utbredd misstro gentemot kvinnors förmåga att föda barn som återspeglas i allt från ökad medikalisering av förlossningar, förlossningsrädsla, dåliga förutsättningar för fysiologisk födsel, underfinansierad förlossningsvård etc etc – på ett väldigt bra sätt! Så ska man läsa någon bok på detta ämne kan man läsa denna 🙂 Den är dock något UK-centrerad men jag tycker inte det gör så mycket.

Huvudbudskapet i boken är att födande är en feministisk fråga, och att föda feministiskt handlar om att stå upp för rätten till att föda hur och var man vill, utan påtryckningar eller dömanden från vården, nära och kära eller samhället. Det är därför planerat kejsarsnitt utan medicinska riskindinationer är lika mycket en feministisk födsel som en full on fysiologisk födsel i hemmet, eftersom båda handlar om en kvinnas val att ta kontroll över sin födsel (även om man såklart bör gå till botten med varför fler och fler kvinnor vill ha kejsarsnitt, en fråga boken indirekt tar sig an). Att födande är en feministisk fråga handlar om att det är (biologiska) kvinnor som föder, och att de i denna process ofta reduceras till en slags behållare för barnet, vars väl och ve är det enda som spelar roll. Självklart vill alla som föder att deras barn ska må bra, men i förlossningsvårdens iver att prioritera säkerheten för barnet, förminskas ofta mammans vilja och intuition. Detta syns både explicit och implicit. Exempelvis i hur olika procedurer och interventioner under en förlossning framställs som om de är obligatoriska, i sättet de förmedlas: “Nu behöver vi göra en vaginal undersökning” eller “Vi måste ta CTG innan du får gå i badet” o.s.v. Fastän allt sådant är helt frivilligt, och upp till den födande att ge sitt informerade samtycke till (eller inte)! Faktum är att det är många som inte vet att man får säga nej till saker och ting, och att det inte är okej att någon stoppar upp sina fingrar i ens kön utan informerat samtycke, ändå händer detta jätteofta inom förlossningsvården!

Som sagt, det var inte så mycket nytt, men jag tyckte ändå boken var läsvärd och hade jag rekommenderat en förlossnings-relaterad bok som främjar det fysiologiska och uppmanar den födande att ta kontrollen över sin förlossning hade jag nog rekommenderat denna 🙂

Girig-Sverige: Så blev folkhemmet ett paradis för de superrika – Andreas Cervenka (2022)

Slutligen har jag också läst Girig-Sverige av Andreas Cervenka, som var en intressant bok om hur Sveriges politik – till skillnad mot vad många speciellt icke-svenska personer tror – främjar de allra rikaste. Hur vår skatt på arbete visserligen är bland de högsta i världen – men hur vår skatt på kapital är näst intill obefintlig. Faktum är att det är få länder i världen som kan mäta sig med Sverige när det gäller hur väl vi krattat för miljardärerna: arvsskatten är borta, fastighetsskatten är borta, förmögenhetsskatten är borta, och ISK-kontona har införts som ett lågskattealternativ för investerare. Boken är fullproppad med siffror och exempel som är hisnande att läsa, för det är verkligen tydligt hur fucked up allting är. Socialist-Sverige är ett minne blott. Ibland blir det liiite väl siffer-tungt, men jag tyckte ändå boken var intressant, roligt skriven, och läsvärd. Kul också att man kan läsa en till synes lite torr fackbok om ekonomi med stor behållning, just för att den är välskriven och intressant.


Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Om mig

En (snart) trettioårig person med (snart) tjugo års (!) bloggkarriär, som nuförtiden mest upprätthåller bloggandet för min egen nostalgis skull, men du är förstås välkommen att hänga på. Skriver mest om kultur jag konsumerar, men även om min vardag, politik och annat smått och gott. Borgerliga intressen – god mat och vin, vackra tavlor, klassisk litteratur och dyra sporter – med hjärtat på rätt ställe (d.v.s. vänster).

Kategorier

Arkiv